Ansvarsfrihet

Från SFS Wiki

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
===Kårstyrelsen===
===Kårstyrelsen===
-
Styrelseledamöter och den eller de personer som av styrelsen utses till firmatecknare har ett ansvar från de som väljer dem, eller/samt dem de representerar. Normalt sett har styrelseledamöterna dock inte något ansvar för kårens förpliktelser med mera som tecknas i kårens namn.  Men de har  en skyldighet att se till att något blir gjort om något går snett i kåren, tex om stadgarna bryts eller om styrelsen genom sina beslut bryter mot någon lag.  
+
Styrelseledamöter och den eller de personer som av styrelsen utses till firmatecknare har ett ansvar från de som väljer dem, och dem de representerar. Normalt sett har styrelseledamöterna dock inte något personligt ansvar för kårens förpliktelser som tecknas i kårens namn.  Men de har  en skyldighet att se till att något blir gjort om något går snett i kåren, tex om stadgarna bryts eller om styrelsen genom sina beslut bryter mot någon lag.  
====Skadestånd====
====Skadestånd====
-
Styrelseledamöter kan bli skadeståndsskyldiga om talan väcks hos domstol.   I de flesta föreningar låter man revisorerna rekommendera föreningsstämman om man ska ge styrelsen ansvarsfrihet eller inte. Det är inga hinder att vissa ledamöter beviljas ansvarsfrihet och att andra vägras ansvarsfrihet. Revisorerna kan dock endast ge en rekommendation, de kan inte själva bevilja ansvarsfrihet.  Om ansvarsfrihet inte beviljas (orsaken måste framgå av protokollet), kan medlemmarna rikta skadeståndsanspråk mot styrelsen eller enskilda styrelseledamöter. Skadeståndsanspråk måste vanligen väckas hos tingsrätten inom ett år efter föreningsstämman.  
+
Styrelseledamöter kan bli skadeståndsskyldiga om talan väcks hos domstol. I de flesta föreningar låter man revisorerna rekommendera föreningsstämman om man ska ge styrelsen ansvarsfrihet eller inte. Det är inga hinder att vissa ledamöter beviljas ansvarsfrihet och att andra vägras ansvarsfrihet. Revisorerna kan dock endast ge en rekommendation, de kan inte själva bevilja ansvarsfrihet.  Om ansvarsfrihet inte beviljas (orsaken måste framgå av protokollet), kan medlemmarna rikta skadeståndsanspråk mot styrelsen eller enskilda styrelseledamöter. Skadeståndsanspråk måste vanligen väckas hos tingsrätten inom ett år efter föreningsstämman.  
Om det i efterhand framkommer att något brott begåtts gäller vanliga preskriptionstider, och då kan även en styrelse som beviljats ansvarsfrihet bli skadeståndsskyldiga.   
Om det i efterhand framkommer att något brott begåtts gäller vanliga preskriptionstider, och då kan även en styrelse som beviljats ansvarsfrihet bli skadeståndsskyldiga.   

Versionen från 9 maj 2011 kl. 15.31

Innehåll

Kårstyrelsen

Styrelseledamöter och den eller de personer som av styrelsen utses till firmatecknare har ett ansvar från de som väljer dem, och dem de representerar. Normalt sett har styrelseledamöterna dock inte något personligt ansvar för kårens förpliktelser som tecknas i kårens namn. Men de har en skyldighet att se till att något blir gjort om något går snett i kåren, tex om stadgarna bryts eller om styrelsen genom sina beslut bryter mot någon lag.

Skadestånd

Styrelseledamöter kan bli skadeståndsskyldiga om talan väcks hos domstol. I de flesta föreningar låter man revisorerna rekommendera föreningsstämman om man ska ge styrelsen ansvarsfrihet eller inte. Det är inga hinder att vissa ledamöter beviljas ansvarsfrihet och att andra vägras ansvarsfrihet. Revisorerna kan dock endast ge en rekommendation, de kan inte själva bevilja ansvarsfrihet. Om ansvarsfrihet inte beviljas (orsaken måste framgå av protokollet), kan medlemmarna rikta skadeståndsanspråk mot styrelsen eller enskilda styrelseledamöter. Skadeståndsanspråk måste vanligen väckas hos tingsrätten inom ett år efter föreningsstämman.

Om det i efterhand framkommer att något brott begåtts gäller vanliga preskriptionstider, och då kan även en styrelse som beviljats ansvarsfrihet bli skadeståndsskyldiga.


Vad det gäller sektionernas ansvarsfrihet beror det på hur stadgarna ser ut. Vem väljer dem, redovisar de till styrelsen? etc.

Myndighetsstyrelse

Att vara ledamot i ett myndighetsorgan medför inte bara skyldigheter att följa de regler som gäller för beslutsfattande utan också i vissa fall ett i lag stadgat juridiskt ansvar. Det straffrättsliga ansvaret för rör mutbrott, brott mot tystnadsplikt, jäv och tjänstefel och gäller när en ledamot uppsåtligen eller av oaktsamhet genom handling eller uppsåt åsidosätter vad som gäller för uppgiften enligt Brottsbalken 20 kap.

Det gäller vidare att inte ta oriktiga beslut som strider mot vad högskoleförordningens 2 kapitel stadgar. Där framgår vad högskolans styrelses uppgifter är. Vad fakultetsnämndens uppgifter är stadgas i 3 kapitlet och där står också en del om andra organ inom högskolan. Viktigt är också att inte fatta beslut som strider mot annan lag.


Närvaroplikt

Andra skyldigheter är att en ledamot ska ha närvaroplikt och måste ha laga förfall (Laga förfall enligt rättegångsbalken 32 kap 8§ "då någon genom avbrott i allmänna samfärdselen, sjukdom eller annan omständighet, som han ej bort förutse eller rätten eljest finner utgöra giltig ursäkt, hindrats att fullgöra vad honom ålagt"). Om man har förhinder ska det meddelas till ordföranden eller sekreteraren.

Omröstning (FL 18 §)

Föreskrifter om omröstning finns i Förvaltningslagen (FL). Skall beslut fattas av flera gemensamt och kan de inte enas, lägger ordföranden fram de olika förslag till beslut som har väckts. Varje förslag läggs fram så att det kan besvaras med antingen ja eller nej. Sedan de som deltar i avgörandet har fått ta ställning till förslagen, anger ordföranden vad som enligt hans uppfattning har beslutats. Detta blir beslutet, om inte omröstning begärs. Om omröstning begärs, skall den ske öppet. Är förslagen fler än två, skall det först avgöras vilket förslag som skall ställas mot vad som enligt ordförandens uppfattning hade beslutats. Utgången bestäms genom enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild är varje ledamot som deltar i den slutliga handläggningen skyldig att delta även i avgörandet. Ingen är dock skyldig att rösta för mer än ett förslag. Ordföranden är alltid skyldig att rösta när det behövs för att ärendet skall kunna avgöras.

Avvikande mening (FL 19 §)

När beslut fattas av flera gemensamt kan den som deltar i avgörandet reservera sig mot detta genom att låta anteckna avvikande mening. Den som inte gör det skall anses ha biträtt beslutet. Föredraganden och andra tjänstemän som är med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet har rätt att få avvikande mening antecknad. Avvikande mening skall anmälas innan beslutet expedieras eller ges till känna på något annat sätt. Om beslutet inte skall ges till känna, skall anmälan göras senast när det får sin slutliga form genom protokollsjustering.

[1]

  1. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/09/77/85/bfcaf49b.pdf
Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda