Autonomiutredningen

Från SFS Wiki

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
'''Autonomiutredningen''' kallas den utredning (Självständiga lärosäten, SOU 2008:104) som skulle föreslå nya verksamhetsformer för  
'''Autonomiutredningen''' kallas den utredning (Självständiga lärosäten, SOU 2008:104) som skulle föreslå nya verksamhetsformer för  
-
Autonomiutredningen har föreslagit att alla statliga [[högskolor | högskola]] och universitet. Utredningen utmynnade i propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (Prop. 2009/10:149).
+
Autonomiutredningen har föreslagit att alla statliga [[högskola | högskolor]] och universitet. Utredningen utmynnade i propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (Prop. 2009/10:149).
Här är SFS remissvar till autonomiutredningen: [http://www.sfs.se/files/sfs/remissvar_självständiga_lärosäten_PU2-11_0809.pdf | ladda ner pdf]
Här är SFS remissvar till autonomiutredningen: [http://www.sfs.se/files/sfs/remissvar_självständiga_lärosäten_PU2-11_0809.pdf | ladda ner pdf]

Versionen från 6 maj 2011 kl. 08.59

Autonomiutredningen kallas den utredning (Självständiga lärosäten, SOU 2008:104) som skulle föreslå nya verksamhetsformer för Autonomiutredningen har föreslagit att alla statliga högskolor och universitet. Utredningen utmynnade i propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (Prop. 2009/10:149).

Här är SFS remissvar till autonomiutredningen: | ladda ner pdf

Så här skrev regeringen när propositionen kom:

Autonomiutredningen har föreslagit att alla statliga [universitet] och högskolor ska övergå i en ny offentligrättslig organisationsform, en egen juridisk person kallad självständiga lärosäten (SOU 2008:104). Flera frågor måste dock utredas vidare och remissopinionen är splittrad. Förslag och överväganden i propositionen utgår därför från att statliga universitet och högskolor fortsatt är statliga förvaltningsmyndigheter.

Högskolereformen 1993 syftade till en kraftig avreglering jämfört med 1977 års högskolelagstiftning. Reformen var inriktad på att öka den akademiska friheten och ett antal principer grundlades som är fortsatt giltiga för regeringens politik. Sedan 1993 har det dock skett en återreglering inom många områden. Förslagen och bedömningarna i propositionen syftar till att öka universitets och högskolors frihet inom två centrala områden, intern organisation och lärare, genom att avreglera de omfattande och detaljerade bestämmelser som finns i högskolelagen (1992:1434) och bland annat högskoleförordningen (1993:100).

Innehåll

Ökad frihet att utforma den interna organisationen

Universitet och högskolor bör vara fria att utforma sin interna organisation på det sätt som bäst passar varje lärosätes förutsättningar och behov. Regeringen föreslår därför att ett universitet eller en högskola ska besluta om sin interna organisation, förutom när det gäller styrelse och rektor. När ett universitet eller en högskola beslutar om sin organisation ska alltid två principer beaktas.

Beslut som kräver en viss, kvalificerad bedömning ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Studenterna ska ha rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Bestämmelserna om högskolans interna organisation föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Samtidigt upphör bestämmelserna om fakultetsnämnd och särskilda organ att gälla.

Ökad frihet när det gäller läraranställningar

Den detaljreglering av läraranställningar som finns i högskoleregelverken bör bli mindre omfattande. Personalen är en viktig strategisk resurs på ett konkurrensutsatt område. Universitet och högskolor måste därför ges möjlighet att ta ett aktivt arbetsgivaransvar utifrån lärosätets egna förutsättningar och behov.

Professor, lektor och övriga lärare

Regeringen föreslår att det för utbildning och forskning ska finnas professorer och lektorer anställda som lärare vid universitet och högskolor. Professor ska liksom i dag vara den främsta anställningen som lärare. Regeringen ska föreskriva om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid anställning av professorer och lektorer. När det gäller anställning som professor bör ett sakkunnigutlåtande om de sökandes skicklighet inhämtas. Ett så kallat kallelseförfarande bör införas vid anställning av professorer. Beslut som rör anställning av professorer bör fattas av rektor.

Utöver professorer och lektorer bör universitet och högskolor själva få besluta vilka kategorier av lärare som bör anställas vid lärosätet och om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla för dessa lärare. Universitet och högskolor bör själva få bestämma över anställningsförfarandet. Kvinnor och män bör vara jämställt representerade bland de som deltar i beredning som rör anställning av lärare. Universitet och högskolor bör även få besluta om vilka möjligheter till befordran som bör finnas för de lärare som är anställda vid lärosätet.

Bestämmelserna om professorer och andra lärare föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

Tidsbegränsade anställningar

Flera tidsbegränsade anställningar bör inte längre regleras i högskoleförordningen. De allmänna reglerna om tidsbegränsade anställningar som finns i lagen (1982:80) om anställningsskydd blir då tillämpliga för anställda vid statliga universitet och högskolor. Det innebär även att arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal kan komma överens om lösningar som avviker från dessa regler.

Minskad detaljreglering av utbildningen

Vissa grundläggande bestämmelser om utbildningen bör finnas kvar. Nivåindelningen av utbildningen och examensordningen i bilaga 2 till högskoleförordningen ska till exempel finnas kvar. I övrigt bör detaljregleringen av utbildningen minska. Frågor som avser kvalitet i utbildningen och frågor som rör studenternas rättssäkerhet är viktiga att värna. Bestämmelserna om gemensam examen, examination, rätt till kurs- och examensbevis och tillgodoräknande av utbildning bör därför vara kvar. Det bör också finnas bestämmelser om kurs- och utbildningsplaner. Bestämmelser om doktoranders rätt till handledning och andra resurser bör också finnas kvar. Detaljbestämmelser om studieplaner, disputation och betygsnämnder bör dock reduceras.

Översyn av de ekonomiadministrativa bestämmelserna

Statliga universitet och högskolor ska tillämpa ett allmänt regelverk för myndigheter på det ekonomiadministrativa området. De undantag och särskilda bemyndiganden som universitet och högskolor hittills har fått från dessa så kallade EA-bestämmelser är enligt regeringens bedömning inte tillräckliga för högskolesektorns behov. EA-regelverken behöver därför ses över i vissa delar i syfte att bättre anpassas till universitets och högskolors särskilda behov och förutsättningar.

Uppföljning och dimensionering

Universitets och högskolors redovisning av resultat bör ske utifrån de uppgifter som lärosätena har enligt högskolelagen och till de förordningar som ansluter till lagen. Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet bör vara ett komplement till dessa uppgifter och bör därför bli färre.

Sedan högskolereformen 1993 ansvarar universitet och högskolor för att dimensionera och planera utbildningar. Samtidigt har regeringen satt mål för antal examina för några utbildningsprogram. Universitet och högskolor bör få ett större ansvar att själva dimensionera utbildningarna efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen bör därför inte längre ange mål för antal examina på grundnivå och avancerad nivå.

Två grundlagsändringar

I propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) föreslås två ändringar i regeringsformen som ökar friheten för universitet och högskolor. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

I regeringsformen införs en ny bestämmelse som slår fast att forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. En sådan bestämmelse finns i dag i högskolelagen. Kravet i regeringsformen på svenskt medborgarskap för myndighetschef eller ledamot av myndighetsstyrelse utgår men kan i stället tas in i lag. Regeringen avser inte att ställa sådana krav inom högskoleområdet. En utländsk medborgare ska kunna vara rektor eller ledamot av högskolestyrelse.

Bakgrund

Genom beslut den 22 november 2007 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att lämna förslag till en eller flera verksamhetsformer för statliga universitet och högskolor (dir 2007:158). Utredningen antog namnet Autonomiutredningen. Utredningen redovisade sitt betänkande Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) i december 2008. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet.

Genom beslut den 26 maj 2009 förordnade chefen för Utbildningsdepartementet en expertgrupp inom Utbildningsdepartementet (dnr U2009/3376/SAM) med uppgift att bistå departementet i beredningen av förslagen i betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104).

Genom beslut den 27 april 2006 bemyndigade regeringen chefen för Utbildningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av dagens befattningsstruktur vid universitet och högskolor (dir. 2006:48). Utredningen antog namnet Befattningsutredningen. Regeringen beslutade den 14 juni 2007 om förlängd tid för uppdraget genom tilläggsdirektiv (dir. 2007:82). Utredningen redovisade sitt betänkande Karriär för kvalitet (SOU 2007:98) i december 2007. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet.

Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har en promemoria utarbetats med förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor, m.m. (dnr U2010/222/UH). Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet.

Relaterat

[1]

  1. http://www.sweden.gov.se/sb/d/12673/a/142080
Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda