Bolognaprocessen

Från SFS Wiki

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
m (Social dimension – Den sociala dimensionen)
Rad 44: Rad 44:
I London, 2007, formulerade ministrarna följande mål: Studentpopulationen som antas, deltar och avslutar högre utbildning ska på alla nivåer avspegla befolkningens mångfald. Hinder som kan kopplas till socioekonomisk bakgrund ska inte hindra studenter från att avsluta sin utbildning.  Nationella handlingsplaner ska upprättas. Ministrarna gav i uppdrag till EUROSTAT (statistiska verket inom EU) och EUROSTUDENT (samlar information om Bolognaprocessens sociala dimension inom Europa – fokuserar på socioekonomisk bakgrund och levnadsvillkor samt undersöker tillfällig internationell mobilitet) att utveckla jämförbara och tillförlitliga indikatorer för att kunna mäta framsteg inom den sociala dimensionen.
I London, 2007, formulerade ministrarna följande mål: Studentpopulationen som antas, deltar och avslutar högre utbildning ska på alla nivåer avspegla befolkningens mångfald. Hinder som kan kopplas till socioekonomisk bakgrund ska inte hindra studenter från att avsluta sin utbildning.  Nationella handlingsplaner ska upprättas. Ministrarna gav i uppdrag till EUROSTAT (statistiska verket inom EU) och EUROSTUDENT (samlar information om Bolognaprocessens sociala dimension inom Europa – fokuserar på socioekonomisk bakgrund och levnadsvillkor samt undersöker tillfällig internationell mobilitet) att utveckla jämförbara och tillförlitliga indikatorer för att kunna mäta framsteg inom den sociala dimensionen.
-
The [[European Students' Union]] anser att många länder inte har prioriterat den sociala dimensionen, och vill se ändring på det. Studieavgifter är ett ekonomiskt hinder för att studera. FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter art 13:2c) säger att ”högre utbildning skall göras lika tillgänglig för alla som har fallenhet för sådan utbildning genom alla lämpliga åtgärder och särskilt genom att gradvis göras kostnadsfri”.
+
[[European Students' Union]] anser att många länder inte har prioriterat den sociala dimensionen, och vill se ändring på det. Studieavgifter är ett ekonomiskt hinder för att studera. FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter art 13:2c) säger att ”högre utbildning skall göras lika tillgänglig för alla som har fallenhet för sådan utbildning genom alla lämpliga åtgärder och särskilt genom att gradvis göras kostnadsfri”.
Sverige har till undersökningen [http://esu.ukmsl.net/resources/6068/Bologna-With-Student-Eyes-2009/ Bologna with student eyes 2009] svarat på frågan att vår regering inte ser den sociala dimensionen som prioriterad.
Sverige har till undersökningen [http://esu.ukmsl.net/resources/6068/Bologna-With-Student-Eyes-2009/ Bologna with student eyes 2009] svarat på frågan att vår regering inte ser den sociala dimensionen som prioriterad.
Rad 68: Rad 68:
===Workload – Arbetsinsats===
===Workload – Arbetsinsats===
-
Tanken med ECTS är att ett poäng ska innebära en viss arbetsinsats – ungefär 24-30 timmar per poäng. Enligt The European Students’ Union (ESU) bedöms inte arbetsinsats korrekt i de flesta länder som infört ECTS, däribland Sverige. I stället för att mäta arbetsinsats bedöms utbildningar ofta genom learning outcomes, vilket enligt ESU innebär långdragna processer som ofta bara går på ytan. Den inkorrekta implementeringen av ECTS kolliderar med den flexibilitet som ett lärandecentrerat system bör ha (Bologna with student eyes 2009).
+
Tanken med ECTS är att ett poäng ska innebära en viss arbetsinsats – ungefär 24-30 timmar per poäng. Enligt European Students’ Union bedöms inte arbetsinsats korrekt i de flesta länder som infört ECTS, däribland Sverige. I stället för att mäta arbetsinsats bedöms utbildningar ofta genom learning outcomes, vilket enligt ESU innebär långdragna processer som ofta bara går på ytan. Den inkorrekta implementeringen av ECTS kolliderar med den flexibilitet som ett lärandecentrerat system bör ha (Bologna with student eyes 2009).
===Learning Outcomes – Lärandemål===
===Learning Outcomes – Lärandemål===
Ett viktigt inslag i Bolognaprocessen är att fokus flyttas från lärare till student. Ett redskap för att uppnå detta är learning outcomes, som beskriver vilken nivå av kunskap, förståelse och färdigheter studenten ska ha uppnått efter genomgången kurs. Detta medför att den kunskap studenten erhållit tydliggörs för allmänheten, arbetsgivare och de undervisande lärarna.  
Ett viktigt inslag i Bolognaprocessen är att fokus flyttas från lärare till student. Ett redskap för att uppnå detta är learning outcomes, som beskriver vilken nivå av kunskap, förståelse och färdigheter studenten ska ha uppnått efter genomgången kurs. Detta medför att den kunskap studenten erhållit tydliggörs för allmänheten, arbetsgivare och de undervisande lärarna.  
-
Enligt Euoropean Students’ Union (ESU) är merparten av de länder som deltar i Bolognaprocessen medvetna om att att learning outcomes är en obligatorisk del av reformen. Många lärosäten definierar dock inte learning outcomes, eller har dålig kunskap om hur man göra det.  I de nordiska länderna har kommit långt på detta område och tillämpar learning outcomes inte bara på program,utan även på kurser.  
+
Enligt Euoropean Students’ Unionär merparten av de länder som deltar i Bolognaprocessen medvetna om att att learning outcomes är en obligatorisk del av reformen. Många lärosäten definierar dock inte learning outcomes, eller har dålig kunskap om hur man göra det.  I de nordiska länderna har kommit långt på detta område och tillämpar learning outcomes inte bara på program,utan även på kurser.  
===Qualifications Frameworks – Refrensram för kvalifikationer===
===Qualifications Frameworks – Refrensram för kvalifikationer===
Rad 107: Rad 107:
<references>
<references>
-
 
+
[[kategori:Internationellt]]
-
 
+
-
[[kategori:internationellt]]
+

Versionen från 9 maj 2011 kl. 15.14

Det svenska högskolesystemet har förändrats en hel del de senaste åren till följd av den så kallade Bolognaprocessen. Processen bygger på Bolognadeklarationen och har som mål att göra Europa till ett sammanhållet område för högre utbildning.[1]

Innehåll

Bakgrund

Bolognadeklarationen har fått sitt namn efter ett möte i Bologna år 1999. Där undertecknade 29 europeiska länder en deklaration om att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa. I dag är över fyrtio länder anslutna till detta europeiska samarbete. Sedan Bolognadeklarationen undertecknades har utbildningsministrarna i Europa haft regelbundna uppföljningsmöten där kommunikéer om det fortsatta samarbetet har antagits.[2]

Bolognaprocessens tre mål

Syftet med Bolognaprocessen är att Europa år 2010 ska vara ett sammanhållet europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area). De tre övergripande målen är att:


Vad har hänt hittills?

För Sveriges del har Bolognaprocessen bland annat inneburit att Sveriges riksdag har ratificerat (godkänt) Lissabonkonventionen , som handlar om ömsesidigt erkännande av utbildningar i andra länder. Läs mer om Lissabonkonventionen »

En annan nyhet som Bolognaprocessen fört med sig är att alla som tar en akademisk examen får en examensbilaga (Diploma Supplement) som gör det lättare att använda examen utomlands.

Den svenska högskolan har dessutom fått en ny utbildnings- och examensstruktur med tre nivåer.

Liknande aktiviteter pågår i de övriga länderna. Hur långt respektive land kommit med att anpassa sitt utbildningssystem till de gemensamma målen kan du läsa om på Bolognasekretariatet.[4]

Bolognaexpertgrupp

Huvudaktörerna i Bolognaprocessen är de anslutna ländernas regeringar, universitet och högskolor, studentorganisationer och andra intresseorganisationer.

På initiativ av Europeiska kommissionen har länderna bildat nationella grupper av Bolognaexperter. I grupperna finns representanter från rektorsnivån, undervisande personal, studenter (utsedda av SFS) samt andra experter inom området högre utbildning.[5]


Deklarationens rättsliga status

Bolognadeklarationen är inte ett folkrättsligt bindande dokument. Deklarationen behandlar frågor som finns i annan lagstiftning, till exempel i EG:s direktiv om erkännande av examina samt Europarådets och Unescos konvention om erkännande av bevis på högre utbildning i Europaregionen, den så kallade Lissabonkonventionen.[6]


Politik

Nedan följer några områden som är centrala i Bolognaprocessen. Studentrörelsen är genom [ESU] synnerligen aktiva i frågorna. Många termer är på engelska och därför följer nedan både den engelska och svenska benämningen.

Social dimension – Den sociala dimensionen

När Bolognaprocessen startade år 1999 var inte den sociala dimensionen med som en del av deklarationen. Den kom upp på dagordningen när studenterna involverades i Bolognaprocessen i Prag 2001, men det var först i Bergen 2005 som ministrarna beslöt att dimensionen skulle bli en väsentlig del av Bolognaprocessen.

I London, 2007, formulerade ministrarna följande mål: Studentpopulationen som antas, deltar och avslutar högre utbildning ska på alla nivåer avspegla befolkningens mångfald. Hinder som kan kopplas till socioekonomisk bakgrund ska inte hindra studenter från att avsluta sin utbildning. Nationella handlingsplaner ska upprättas. Ministrarna gav i uppdrag till EUROSTAT (statistiska verket inom EU) och EUROSTUDENT (samlar information om Bolognaprocessens sociala dimension inom Europa – fokuserar på socioekonomisk bakgrund och levnadsvillkor samt undersöker tillfällig internationell mobilitet) att utveckla jämförbara och tillförlitliga indikatorer för att kunna mäta framsteg inom den sociala dimensionen.

European Students' Union anser att många länder inte har prioriterat den sociala dimensionen, och vill se ändring på det. Studieavgifter är ett ekonomiskt hinder för att studera. FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter art 13:2c) säger att ”högre utbildning skall göras lika tillgänglig för alla som har fallenhet för sådan utbildning genom alla lämpliga åtgärder och särskilt genom att gradvis göras kostnadsfri”.

Sverige har till undersökningen Bologna with student eyes 2009 svarat på frågan att vår regering inte ser den sociala dimensionen som prioriterad.

Student Participation – Studentinflytande

I Berlinkomminukén (2003) stadgas att studenter är fullvärdiga och jämställda parter på alla nivåer av den högre utbildningens styrning. Studenternas inflytande och delaktighet är både en rättighet och en skyldighet. The European Students’ Union (ESU) rapporterar att flertalet nationella studentorganisationer inte är nöjda med studentinflytandet i respektive land. ESU:s slutsats är att lagstiftning är nödvändig för att garantera studentinflytande samt att finansieringen av studentorganisationerna bör gransaks så att deras oberoende inte äventyras.

Quality Assurance – Kvalitetssäkring

Det främsta målet med Bolognaprocessen är att skapa större rörlighet för studenter och arbetssökande akademiker i Europa. Därför är det viktigt att utbildningar i olika länder är jämförbara och håller en jämn kvalitet. Organisationen ENQA (The European Association for Quality Assurance in Higher Education) har inom ramen för Bolognaprocessen utarbetat ömsesidigt accepterade kriterier och metoder för kvalitetssäkring genom European Standards and guidelines in Quality Assurance (ESG).

Cycles– Nivåer

1 januari 2007 infördes en ny examensstruktur i Sverige, som en anpassning till arbetet med Bolognaprocessen. Högre utbildning delas idag in i grundnivå, avancerad nivå och forskningsnivå. På grundnivå delas examina in i generella examina och yrkesexamina.

ECTS

European Credit Transfer and Accumulation System, ECTS, heter det europeiska systemet för överföring av studiemeriter. Studiepoängsystemet bygger på att ett läsår omfattar 60 ECTS-poäng i samtliga länder, oavsett hur långt läsåret är. Högskoleförordningen (6 kap 2§) ändrades den 1 juli 2007 för att vara kompatibelt med ECTS. Ett års heltidsstudier, 60 ECTS, eller 60 högskolepoäng (hp) motsvarar 40 poäng (p) i det gamla svenska systemet. ECTS grundar sig på workload och learning outcomes. Högskolepoäng Ett studieår är 40 veckor. Om du läser på heltid betyder det att du tar 60 högskolepoäng (hp). En termin är 20 veckor och ger 30 hp. En vecka motsvarar alltså 1,5 hp. Enligt det gamla systemet (före 1 juli 2007) motsvarade en veckas heltidsstudier 1 poäng (p). Hur många poäng en enskild kurs ger beror på hur stor arbetsinsats som normalt krävs av studenten för att uppnå kursens mål. Du hittar information om mål och antal högskolepoäng i den kursplan som varje universitet och högskola skriver för varje kurs.

Workload – Arbetsinsats

Tanken med ECTS är att ett poäng ska innebära en viss arbetsinsats – ungefär 24-30 timmar per poäng. Enligt European Students’ Union bedöms inte arbetsinsats korrekt i de flesta länder som infört ECTS, däribland Sverige. I stället för att mäta arbetsinsats bedöms utbildningar ofta genom learning outcomes, vilket enligt ESU innebär långdragna processer som ofta bara går på ytan. Den inkorrekta implementeringen av ECTS kolliderar med den flexibilitet som ett lärandecentrerat system bör ha (Bologna with student eyes 2009).

Learning Outcomes – Lärandemål

Ett viktigt inslag i Bolognaprocessen är att fokus flyttas från lärare till student. Ett redskap för att uppnå detta är learning outcomes, som beskriver vilken nivå av kunskap, förståelse och färdigheter studenten ska ha uppnått efter genomgången kurs. Detta medför att den kunskap studenten erhållit tydliggörs för allmänheten, arbetsgivare och de undervisande lärarna.

Enligt Euoropean Students’ Unionär merparten av de länder som deltar i Bolognaprocessen medvetna om att att learning outcomes är en obligatorisk del av reformen. Många lärosäten definierar dock inte learning outcomes, eller har dålig kunskap om hur man göra det. I de nordiska länderna har kommit långt på detta område och tillämpar learning outcomes inte bara på program,utan även på kurser.

Qualifications Frameworks – Refrensram för kvalifikationer

European Qualifications Framework (EQF) är ett EU-initiativ för att åstadkomma ett gemensamt referensverk för att möjliggöra jämförelse och översättning mellan olika länders utbildningsnivåer/utbildningssystem. EQF erbjuder verktyg för att beskriva examina, vilket hjälper medlemsländerna, arbetstagare och enskilda personer att jämföra avlagda examina inom EU:s olika utbildningssystem. I EQF beskrivs inlärningsresultaten som kunskap, färdighet och kompetens. Fokuseringen på inlärningsresultaten gör att arbetsmarknadens kompetensbehov och kompetensen som utbildningen ger bättre möter varandra. Det blir också enklare att erkänna, överföra och använda examina och kompetens i olika utbildningssystem samt identifiera och erkänna informellt lärande och vardagslärande. EQF består av åtta olika nivåer, som täcker examina från yrkesutbildningen och till den högsta akademiska utbildningen.

The National Qualifications Framework (NQF) Den nationella referensramen för examina har sin utgångspunkt i den europeiska referensramen, som i sin tur bygger på det europeiska samarbetet i Bolognaprocessen.

The Diploma Supplement

Regeringen har fastställt att varje examensbevis också ska följas av en examensbilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet (Högskoleförordningen 6 kap 10 §). Bilagan kallas Diploma Supplement och Högskoleverket anger vad den ska innehålla. Den ska underlätta erkännande och tillgodoräknande av en svensk examen vid anställning och fortsatta studier utomlands men också i Sverige.

Life-long Learning – Livslångt lärande

Livslångt lärande har funnits med I Bolognaprocessen sedan Bologna deklarationen år 1999.

Student-centred learning (SCL) – studentcentrerat lärande

Rekommenderad läsning

Bologna with students eyes 2009 (esu) [7]

Källa

www.hsv.se

www.esib.org

  1. http://www.hsv.se/internationellt/hogskolanivarlden/bolognaprocessen.4.5ad971d012b748da22e80001642.html
  2. http://www.hsv.se/internationellt/hogskolanivarlden/bolognaprocessen.4.5ad971d012b748da22e80001642.html
  3. http://www.hsv.se/internationellt/hogskolanivarlden/bolognaprocessen.4.5ad971d012b748da22e80001642.html
  4. http://www.hsv.se/internationellt/hogskolanivarlden/bolognaprocessen.4.5ad971d012b748da22e80001642.html
  5. http://www.hsv.se/internationellt/hogskolanivarlden/bolognaprocessen.4.5ad971d012b748da22e80001642.html
  6. http://www.hsv.se/internationellt/hogskolanivarlden/bolognaprocessen.4.5ad971d012b748da22e80001642.html
  7. http://www.esib.org/index.php/Publications/official-publications/567-bologna-with-student-eyes-2009.html
Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda