Bolognaprocessen

Från SFS Wiki

Hoppa till: navigering, sök

Det svenska högskolesystemet har förändrats en hel del de senaste åren till följd av den så kallade Bolognaprocessen. Processen bygger på Bolognadeklarationen och har som mål att göra Europa till ett sammanhållet område för högre utbildning.[1]

Innehåll

Bakgrund

Bolognadeklarationen har fått sitt namn efter ett möte i Bologna år 1999. Där undertecknade 29 europeiska länder en deklaration om att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa. I dag är över fyrtio länder anslutna till detta europeiska samarbete. Sedan Bolognadeklarationen undertecknades har utbildningsministrarna i Europa haft regelbundna uppföljningsmöten där kommunikéer om det fortsatta samarbetet har antagits.[1]

Bolognaprocessens tre mål

Syftet med Bolognaprocessen är att Europa år 2010 ska vara ett sammanhållet europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area). De tre övergripande målen är att:[1]

Vad har hänt hittills?

För Sveriges del har Bolognaprocessen bland annat inneburit att Sveriges riksdag har godkänt Lissabonkonventionen, som handlar om ömsesidigt erkännande av utbildningar i andra länder. En annan nyhet som Bolognaprocessen fört med sig är att alla som tar en akademisk examen får en examensbilaga (diploma supplement) som gör det lättare att använda examen utomlands. Den svenska högskolan har dessutom fått en ny utbildnings- och examensstruktur med tre nivåer: grund- och avancerad nivå samt forskarnivå.

Bolognaexpertgrupp

Huvudaktörerna i Bolognaprocessen är de anslutna ländernas regeringar, universitet och högskolor, studentorganisationer och andra intresseorganisationer. På initiativ av Europeiska kommissionen har länderna bildat nationella grupper av Bolognaexperter. I grupperna finns representanter från rektorsnivån, undervisande personal, studenter (utsedda av SFS) samt andra experter inom området högre utbildning.[1]

Deklarationens rättsliga status

Bolognadeklarationen är inte ett folkrättsligt bindande dokument. Deklarationen behandlar frågor som finns i annan lagstiftning, till exempel i EG:s direktiv om erkännande av examina samt Europarådets och UNESCOs konvention om erkännande av bevis på högre utbildning i Europaregionen, den så kallade Lissabonkonventionen.[1]

Centrala uttryck

Nedan följer några områden som är centrala i Bolognaprocessen. Studentrörelsen är genom European Students' Union (ESU) synnerligen aktiva i frågorna. Många termer är på engelska och därför följer nedan både den engelska och svenska benämningen.

Social dimension – Den sociala dimensionen

När Bolognaprocessen startade år 1999 var inte den sociala dimensionen med som en del av deklarationen. Den kom upp på dagordningen när studenterna involverades i Bolognaprocessen i Prag 2001, men det var först i Bergen 2005 som ministrarna beslöt att dimensionen skulle bli en väsentlig del av Bolognaprocessen.

I London, 2007, formulerade ministrarna följande mål: Studentpopulationen som antas, deltar och avslutar högre utbildning ska på alla nivåer avspegla befolkningens mångfald. Hinder som kan kopplas till socioekonomisk bakgrund ska inte hindra studenter från att avsluta sin utbildning. Nationella handlingsplaner ska upprättas. Ministrarna gav i uppdrag till EUROSTAT (statistiska verket inom EU) och EUROSTUDENT (samlar information om Bolognaprocessens sociala dimension inom Europa – fokuserar på socioekonomisk bakgrund och levnadsvillkor samt undersöker tillfällig internationell mobilitet) att utveckla jämförbara och tillförlitliga indikatorer för att kunna mäta framsteg inom den sociala dimensionen.

ESU anser att många länder inte har prioriterat den sociala dimensionen, och vill se ändring på det. Studieavgifter är ett ekonomiskt hinder för att studera. FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter[2] säger att ”högre utbildning skall göras lika tillgänglig för alla som har fallenhet för sådan utbildning genom alla lämpliga åtgärder och särskilt genom att gradvis göras kostnadsfri”.

Sverige har till undersökningen Bologna with student eyes 2009[3] svarat på frågan att vår regering inte ser den sociala dimensionen som prioriterad.

Student Participation – Studentinflytande

I Berlinkommunikén (2003) stadgas att studenter är fullvärdiga och jämställda parter på alla nivåer av den högre utbildningens styrning. Studenternas inflytande och delaktighet är både en rättighet och en skyldighet. ESU rapporterar att flertalet nationella studentorganisationer inte är nöjda med studentinflytandet i respektive land. ESU:s slutsats är att lagstiftning är nödvändig för att garantera studentinflytande samt att finansieringen av studentorganisationerna bör gransaks så att deras oberoende inte äventyras.

Quality Assurance – Kvalitetssäkring

Det främsta målet med Bolognaprocessen är att skapa större rörlighet för studenter och arbetssökande akademiker i Europa. Därför är det viktigt att utbildningar i olika länder är jämförbara och håller en jämn kvalitet. Organisationen The European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA) har inom ramen för Bolognaprocessen utarbetat ömsesidigt accepterade kriterier och metoder för kvalitetssäkring genom European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG).

Cycles – Nivåer

1 januari 2007 infördes en ny examensstruktur i Sverige, som en anpassning till arbetet med Bolognaprocessen. Högre utbildning delas idag in i grundnivå, avancerad nivå och forskningsnivå. På grundnivå delas examina in i generella examina och yrkesexamina.

ECTS

European Credit Transfer and Accumulation System, ECTS, heter det europeiska systemet för överföring av studiemeriter. Studiepoängsystemet bygger på att ett läsår omfattar 60 ECTS-poäng i samtliga länder, oavsett hur långt läsåret är.

Workload

Workload betyder arbetsinsats och används när utbildningar utvärderas och bedöms. Tanken med ECTS är att ett poäng ska innebära en viss arbetsinsats, ungefär 24-30 timmar per poäng. Enligt ESU bedöms inte arbetsinsats korrekt i de flesta länder som infört ECTS, däribland Sverige. I stället för att mäta arbetsinsats bedöms utbildningar ofta genom learning outcomes, vilket enligt ESU innebär långdragna processer som ofta bara går på ytan. Den inkorrekta implementeringen av ECTS kolliderar med den flexibilitet som ett lärandecentrerat system bör ha[3].

Learning Outcomes – Lärandemål

Ett viktigt inslag i Bolognaprocessen är att fokus flyttas från lärare till student. Ett redskap för att uppnå detta är learning outcomes, som beskriver vilken nivå av kunskap, förståelse och färdigheter studenten ska ha uppnått efter genomgången kurs. Detta medför att den kunskap studenten erhållit tydliggörs för allmänheten, arbetsgivare och de undervisande lärarna.

Enligt ESU är merparten av de länder som deltar i Bolognaprocessen medvetna om att att learning outcomes är en obligatorisk del av reformen. Många lärosäten definierar dock inte learning outcomes, eller har dålig kunskap om hur man göra det. De nordiska länderna har kommit långt på detta område och tillämpar learning outcomes inte bara på program, utan även på kurser.

Qualifications Frameworks – Refrensram för kvalifikationer

European Qualifications Framework (EQF) är ett EU-initiativ för att åstadkomma ett gemensamt referensverk för att möjliggöra jämförelse och översättning mellan olika länders utbildningsnivåer/utbildningssystem. EQF erbjuder verktyg för att beskriva examina, vilket hjälper medlemsländerna, arbetstagare och enskilda personer att jämföra avlagda examina inom EU:s olika utbildningssystem. I EQF beskrivs inlärningsresultaten som kunskap, färdighet och kompetens. Fokuseringen på inlärningsresultaten gör att arbetsmarknadens kompetensbehov och kompetensen som utbildningen ger bättre möter varandra. Det blir också enklare att erkänna, överföra och använda examina och kompetens i olika utbildningssystem samt identifiera och erkänna informellt lärande och vardagslärande. EQF består av åtta olika nivåer, som täcker examina från yrkesutbildningen och till den högsta akademiska utbildningen.

Den nationella referensramen för examina (NQF) har sin utgångspunkt i den europeiska referensramen, som i sin tur bygger på det europeiska samarbetet i Bolognaprocessen.

The Diploma Supplement

Det ska finnas en bilaga till varje examensbevis som kallas diploma supplement. I Sverige anger högskoleverket vad den ska innehålla.

Life-long Learning – Livslångt lärande

Livslångt lärande har funnits med i Bolognaprocessen sedan Bolognadeklarationen år 1999.

Student-centred learning

Student-centred learning (SCL) eller Studentcentrerat lärande är en viktig del av Bolognaprocessen som bygger på:[4]

Rekommenderad läsning

Bologna with students eyes 2009 (esu) [3]

Bologna with students eyes 2012 [5]

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 http://www.hsv.se/internationellt/hogskolanivarlden/bolognaprocessen.4.5ad971d012b748da22e80001642.html
  2. art 13:2c
  3. 3,0 3,1 3,2 http://www.esib.org/index.php/Publications/official-publications/567-bologna-with-student-eyes-2009.html
  4. http://www.esib.org/documents/publications/SCL_toolkit_ESU_EI.pdf
  5. http://www.esu-online.org/asset/News/6068/BWSE2012-online1.pdf
Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda