Enskilda utbildningsanordnare med examensrätt

Från SFS Wiki

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
 +
Utöver Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm har endast de tre teologiska högskolorna, dvs. Evangeliska fosterlandsstiftelsen för Johannelunds teologiska högskola, Evangeliska frikyrkan för Örebro teologiska högskola och Teologiska Högskolan, Stockholm (THS) särskilda avtal med staten. Som villkor för examensrätt ställs avgiftsfrihet. Under ”Övriga villkor” anges att vid antagning av studenter får inte som villkor ställas upp krav på konfessionell tillhörighet.
 +
De övriga '''enskilda utbildningsanordnarna''' med examensrätt har inga avtal med staten.
 +
 +
===Studentinflytande===
 +
De regler som finns för utformningen av utbildningen, [[studentinflytande]] m.m. i [[högskoleförordningen]], gäller inte för de enskilda utbildningsanordnarna. [[Högskoleverket]]s genomgång av möjligheterna för [[student]]erna att hävda sina rättigheter gentemot de enskilda utbildningsanordnarna har visat att studenterna i de flesta fall är hänvisade till civilrättsliga processer (vända sig till domstol på egen hand eller med hjälp av advokat) om man inte kan komma överens. Detta behöver inte innebära en sämre rättssäkerhet, men i praktiken kan det vara svårare för en student att väcka talan mot en högskola än att överklaga högskolans beslut till [[Överklagandenämnden för högskolan]] eller göra en anmälan till Högskoleverket, inte minst på grund av de kostnader som kan uppstå för studenten vid en civilrättslig process. Till detta kommer att studenterna ofta inte är medvetna om att det offentliga regelverket inte gäller för dem förrän de vänder sig till exempelvis Högskoleverket och då får veta att de regler de vill åberopa inte är tillämpliga på deras högskolor.
De regler som finns för utformningen av utbildningen, [[studentinflytande]] m.m. i [[högskoleförordningen]], gäller inte för de enskilda utbildningsanordnarna. [[Högskoleverket]]s genomgång av möjligheterna för [[student]]erna att hävda sina rättigheter gentemot de enskilda utbildningsanordnarna har visat att studenterna i de flesta fall är hänvisade till civilrättsliga processer (vända sig till domstol på egen hand eller med hjälp av advokat) om man inte kan komma överens. Detta behöver inte innebära en sämre rättssäkerhet, men i praktiken kan det vara svårare för en student att väcka talan mot en högskola än att överklaga högskolans beslut till [[Överklagandenämnden för högskolan]] eller göra en anmälan till Högskoleverket, inte minst på grund av de kostnader som kan uppstå för studenten vid en civilrättslig process. Till detta kommer att studenterna ofta inte är medvetna om att det offentliga regelverket inte gäller för dem förrän de vänder sig till exempelvis Högskoleverket och då får veta att de regler de vill åberopa inte är tillämpliga på deras högskolor.
Den allmänna slutsatsen är därför att studenterna hos enskilda utbildningsanordnare har sämre rättsliga förutsättningar än studenter vid statliga högskolor att hävda sina rättigheter hos oberoende instanser utanför utbildningsanordnarna. Högskoleverket anser att studenter borde ha samma grundläggande rättsskydd oavsett om högskolan är offentlig eller enskild.Högskoleverket menar att studenter hos enskilda utbildningsanordnare har rättsligt stöd för att hävda rätten till inflytande över utbildningen. Vidare är likabehandlingslagen (diskrimineringslagen från och med den 1 januari 2009) uttryckligen tillämplig, utom möjligheten att överklaga utbildningsanordnarens beslut till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH).
Den allmänna slutsatsen är därför att studenterna hos enskilda utbildningsanordnare har sämre rättsliga förutsättningar än studenter vid statliga högskolor att hävda sina rättigheter hos oberoende instanser utanför utbildningsanordnarna. Högskoleverket anser att studenter borde ha samma grundläggande rättsskydd oavsett om högskolan är offentlig eller enskild.Högskoleverket menar att studenter hos enskilda utbildningsanordnare har rättsligt stöd för att hävda rätten till inflytande över utbildningen. Vidare är likabehandlingslagen (diskrimineringslagen från och med den 1 januari 2009) uttryckligen tillämplig, utom möjligheten att överklaga utbildningsanordnarens beslut till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH).
 +
 +
===Offentlighetsprincipen===
Offentlighetsprincipen gäller för Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping samt, i begränsad omfattning, Handelshögskolan i Stockholm. Några villkor om insyn har dock inte ställts för de andra enskilda utbildningsanordnarna. Det betyder att deras studenter inte tillförsäkras någon möjlighet till insyn.
Offentlighetsprincipen gäller för Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping samt, i begränsad omfattning, Handelshögskolan i Stockholm. Några villkor om insyn har dock inte ställts för de andra enskilda utbildningsanordnarna. Det betyder att deras studenter inte tillförsäkras någon möjlighet till insyn.

Versionen från 6 maj 2011 kl. 10.54

Utöver Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm har endast de tre teologiska högskolorna, dvs. Evangeliska fosterlandsstiftelsen för Johannelunds teologiska högskola, Evangeliska frikyrkan för Örebro teologiska högskola och Teologiska Högskolan, Stockholm (THS) särskilda avtal med staten. Som villkor för examensrätt ställs avgiftsfrihet. Under ”Övriga villkor” anges att vid antagning av studenter får inte som villkor ställas upp krav på konfessionell tillhörighet. De övriga enskilda utbildningsanordnarna med examensrätt har inga avtal med staten.

Studentinflytande

De regler som finns för utformningen av utbildningen, studentinflytande m.m. i högskoleförordningen, gäller inte för de enskilda utbildningsanordnarna. Högskoleverkets genomgång av möjligheterna för studenterna att hävda sina rättigheter gentemot de enskilda utbildningsanordnarna har visat att studenterna i de flesta fall är hänvisade till civilrättsliga processer (vända sig till domstol på egen hand eller med hjälp av advokat) om man inte kan komma överens. Detta behöver inte innebära en sämre rättssäkerhet, men i praktiken kan det vara svårare för en student att väcka talan mot en högskola än att överklaga högskolans beslut till Överklagandenämnden för högskolan eller göra en anmälan till Högskoleverket, inte minst på grund av de kostnader som kan uppstå för studenten vid en civilrättslig process. Till detta kommer att studenterna ofta inte är medvetna om att det offentliga regelverket inte gäller för dem förrän de vänder sig till exempelvis Högskoleverket och då får veta att de regler de vill åberopa inte är tillämpliga på deras högskolor. Den allmänna slutsatsen är därför att studenterna hos enskilda utbildningsanordnare har sämre rättsliga förutsättningar än studenter vid statliga högskolor att hävda sina rättigheter hos oberoende instanser utanför utbildningsanordnarna. Högskoleverket anser att studenter borde ha samma grundläggande rättsskydd oavsett om högskolan är offentlig eller enskild.Högskoleverket menar att studenter hos enskilda utbildningsanordnare har rättsligt stöd för att hävda rätten till inflytande över utbildningen. Vidare är likabehandlingslagen (diskrimineringslagen från och med den 1 januari 2009) uttryckligen tillämplig, utom möjligheten att överklaga utbildningsanordnarens beslut till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH).

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen gäller för Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping samt, i begränsad omfattning, Handelshögskolan i Stockholm. Några villkor om insyn har dock inte ställts för de andra enskilda utbildningsanordnarna. Det betyder att deras studenter inte tillförsäkras någon möjlighet till insyn.


http://www.hsv.se/download/18.5dc5cfca11dd92979c480001294/0837R.pdf Rapport 2008:37 R Rättssäkerheten för studenter hos enskilda utbildnings-anordnare med examensrätt

Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda