Examination

Från SFS Wiki

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
(+struktur)
Rad 20: Rad 20:
==[[Kursplan]]==
==[[Kursplan]]==
[[Högskoleförordningen]] stadgar att det för en [[kurs]] skall finnas en kursplan. I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal [[högskolepoäng]], mål, krav på [[särskild behörighet]], formerna för bedömning av studenternas prestationer (examinationsformer) och de övriga föreskrifter som behövs.<ref>6 kap. 14-15§§ Högskoleförordningen</ref>
[[Högskoleförordningen]] stadgar att det för en [[kurs]] skall finnas en kursplan. I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal [[högskolepoäng]], mål, krav på [[särskild behörighet]], formerna för bedömning av studenternas prestationer (examinationsformer) och de övriga föreskrifter som behövs.<ref>6 kap. 14-15§§ Högskoleförordningen</ref>
 +
[[kategori:juridik]]
 +
[[kategori:rättighetshunden]]
== Referenser ==
== Referenser ==
<references />
<references />

Versionen från 11 maj 2011 kl. 09.46

Examination är den process i vilken studenternas kunskaper och färdigheter prövas i enlighet med de mål som finns uppsatta för en kurs. Examinationen är grund för det betyg en student får på kurs eller delkurs.

Innehåll

Minsta antalet prov- och praktiktillfällen

Det antal tillfällen som en student får göra ett prov eller en praktik är i princip obegränsat, om inte högskolan har begränsat antalet tillfällen i kursplanen för den aktuella kursen. Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en student får göra ett prov, måste antalet tillfällen vara minst fem. Om det gäller praktik ska antalet tillfällen vara minst två.

Kan man överklaga betyg?

Nej, det är inte möjligt att överklaga ett betyg. Däremot kan man begära omprövning av ett betygsbeslut. Om en examinator finner att ett beslut om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska han eller hon ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och om det innebär att betyget inte sänks.[1]

Har man rätt att byta examinator?

Ja, under vissa förutsättningar. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det.[2]

Hur lång tid får en examinator ta på sig att rätta en tentamen?

Det finns inga särskilda nationella regler om det. I stället utgår man från en allmän regel i förvaltningslagen. Den regeln säger att ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.

Högskoleverket har i tillsynsrapporten Rättssäker examination pekat på ett uttalande av Justitieombudsmannen om att en norm om tre veckors rättningstid var ändamålsenlig. Uttalandet gällde en 5-poängskurs (7,5 högskolepoäng). Högskoleverket ansåg att universitet och högskolor borde utfärda riktlinjer om hur lång rättningstiden får vara med Justitieombudsmannens uttalande som utgångspunkt[3]

Lokala regelverk

Lokala regelverk baserar sig på beslut i universitetsstyrelsen eller av rektor. Det finns ofta mer precisa regler om examination att finna där.

Kursplan

Högskoleförordningen stadgar att det för en kurs skall finnas en kursplan. I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning av studenternas prestationer (examinationsformer) och de övriga föreskrifter som behövs.[4]

Referenser

  1. 6 kap. 24 § högskoleförordningen (1993:100)
  2. 6 kap. 22 § högskoleförordningen (1993:100)
  3. http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/vanligafragorochsvar/examination.4.5593f6be118cbb45b1b800067.html
  4. 6 kap. 14-15§§ Högskoleförordningen
Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda