Högskolestyrelse

Från SFS Wiki

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
m (Lokal nomenklatur)
 
(5 mellanliggande versioner visas inte.)
Rad 1: Rad 1:
-
Varje universitet och högskola måste ha en styrelse och en rektor som leder verksamheten. Den interna organisationen beslutas av styrelsen.
+
Varje universitet och högskola måste ha en styrelse och en rektor som leder verksamheten. Vid högskolor som är statliga myndigheter gäller högskolelagen och högskoleförordningen. Den interna organisationen beslutas där av styrelsen. Vid de statligt inrättade stiftelsehögskolorna [[Chalmers tekniska högskola]] och [[Högskolan i Jönköping]] delas högskolestyrelsens ansvarsområden av stiftelsestyrelsen och bolagsstyrelsen enligt stiftelseförordnandet. Majoriteten av Handelshögskolans i Stockholm styrelse utses av Halndelshögskoleföreningen. Nedanstående regler gäller högskolestyrelser vid högskolor som är myndigheter.
===Styrelsen leder högskolan===
===Styrelsen leder högskolan===
-
 
+
Ett universitet eller en högskola ska ledas av en [[styrelse]]. Styrelsen består av 15 ledamöter. Åtta av dessa är externa ledamöter som utses av regeringen på förslag av respektive lärosäte. Regeringen utser ordföranden i styrelsen. De ledamöter som kommer från lärosätet är rektor, tre representanter för lärarna och tre representanter för studenterna. Styrelsen fattar beslut i viktigare frågor om universitetets eller högskolans organisation och ekonomi, exempelvis resursfördelning, årsredovisning, delårsrapporter och budgetunderlag samt viktigare framställningar i övrigt.  Styrelsen ska också säkerställa att det finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Den beslutar också om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen, viktigare föreskrifter, andra frågor av principiell vikt, [[antagningsordning]] och åtgärder mot en enskild anställd.
-
Ett universitet eller en högskola ska ledas av en styrelse. Styrelsen består av 15 ledamöter. Åtta av dessa är externa ledamöter som utses av regeringen på förslag av respektive lärosäte. Regeringen utser ordföranden i styrelsen. De ledamöter som kommer från lärosätet är rektor, tre representanter för lärarna och tre representanter för studenterna. Styrelsen fattar beslut i viktigare frågor om universitetets eller högskolans organisation och ekonomi, exempelvis resursfördelning, årsredovisning, delårsrapporter och budgetunderlag samt viktigare framställningar i övrigt.  Styrelsen ska också säkerställa att det finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Den beslutar också om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen, viktigare föreskrifter, andra frågor av principiell vikt, antagningsordning och åtgärder mot en enskild anställd.
+
===Rektor sköter den dagliga verksamheten===  
===Rektor sköter den dagliga verksamheten===  
-
 
+
Universitetet eller högskolan ska ha en [[rektor]] som leder verksamheten. Rektor utses av regeringen efter förslag från styrelsen och anställs i högst sex år.  Anställningen kan förnyas högst två gånger om vardera högst tre år. Rektor har också en ställföreträdare som kallas för prorektor. Prorektor utses av styrelsen för högst sex år.
-
Universitetet eller högskolan ska ha en rektor som leder verksamheten. Rektor utses av regeringen efter förslag från styrelsen och anställs i högst sex år.  Anställningen kan förnyas högst två gånger om vardera högst tre år. Rektor har också en ställföreträdare som kallas för prorektor. Prorektor utses av styrelsen för högst sex år.
+
===Beslut inom högskolan===
===Beslut inom högskolan===
-
 
Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens om det gäller utbildningen, forskningen eller det konstnärliga utvecklingsarbetet. Om beslut fattas av en grupp ska vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta personer vara i majoritet.
Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens om det gäller utbildningen, forskningen eller det konstnärliga utvecklingsarbetet. Om beslut fattas av en grupp ska vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta personer vara i majoritet.
===Studenterna har rätt att vara representerade===
===Studenterna har rätt att vara representerade===
 +
Studenterna vid högskolan har rätt att vara [[Studentinflytande|representerade]] när beslut fattas eller beredning sker av verksamhet som har betydelse för utbildningen och studenternas situation.
-
Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker av verksamhet som har betydelse för utbildningen och studenternas situation.<ref>http://www.hsv.se/densvenskahogskolan.4.539a949110f3d5914ec800056443.html</ref>
+
===Lokal nomenklatur===
 +
Högskolestyrelserna vid universiteten benämns oftast ''universitetsstyrelse''. Styrelserna vid [[Uppsala universitet]] och [[Karolinska institutet]] benämns av historiska skäl ''konsistorium'', i bestämd form ''konsistoriet''. Även styrelsen vid [[Lunds universitet]] benämndes tidigare "konsistorium".
 +
 
 +
{{Mall:Källor}}
-
==Källor==
 
-
Informationen är från högskoleverkets hemsida
 
[[kategori:juridik]]
[[kategori:juridik]]
[[kategori:rättighetshunden]]
[[kategori:rättighetshunden]]
-
 
-
<references>
 

Nuvarande version från 5 december 2012 kl. 21.10

Varje universitet och högskola måste ha en styrelse och en rektor som leder verksamheten. Vid högskolor som är statliga myndigheter gäller högskolelagen och högskoleförordningen. Den interna organisationen beslutas där av styrelsen. Vid de statligt inrättade stiftelsehögskolorna Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping delas högskolestyrelsens ansvarsområden av stiftelsestyrelsen och bolagsstyrelsen enligt stiftelseförordnandet. Majoriteten av Handelshögskolans i Stockholm styrelse utses av Halndelshögskoleföreningen. Nedanstående regler gäller högskolestyrelser vid högskolor som är myndigheter.

Innehåll

Styrelsen leder högskolan

Ett universitet eller en högskola ska ledas av en styrelse. Styrelsen består av 15 ledamöter. Åtta av dessa är externa ledamöter som utses av regeringen på förslag av respektive lärosäte. Regeringen utser ordföranden i styrelsen. De ledamöter som kommer från lärosätet är rektor, tre representanter för lärarna och tre representanter för studenterna. Styrelsen fattar beslut i viktigare frågor om universitetets eller högskolans organisation och ekonomi, exempelvis resursfördelning, årsredovisning, delårsrapporter och budgetunderlag samt viktigare framställningar i övrigt. Styrelsen ska också säkerställa att det finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Den beslutar också om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen, viktigare föreskrifter, andra frågor av principiell vikt, antagningsordning och åtgärder mot en enskild anställd.

Rektor sköter den dagliga verksamheten

Universitetet eller högskolan ska ha en rektor som leder verksamheten. Rektor utses av regeringen efter förslag från styrelsen och anställs i högst sex år. Anställningen kan förnyas högst två gånger om vardera högst tre år. Rektor har också en ställföreträdare som kallas för prorektor. Prorektor utses av styrelsen för högst sex år.

Beslut inom högskolan

Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens om det gäller utbildningen, forskningen eller det konstnärliga utvecklingsarbetet. Om beslut fattas av en grupp ska vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta personer vara i majoritet.

Studenterna har rätt att vara representerade

Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker av verksamhet som har betydelse för utbildningen och studenternas situation.

Lokal nomenklatur

Högskolestyrelserna vid universiteten benämns oftast universitetsstyrelse. Styrelserna vid Uppsala universitet och Karolinska institutet benämns av historiska skäl konsistorium, i bestämd form konsistoriet. Även styrelsen vid Lunds universitet benämndes tidigare "konsistorium".

Den här sidan saknar bra källhänvisningar.
Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda