SFS åsiktsdokument 2011-2014

Från SFS Wiki

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
(Omdirigerar till Den goda högskolan)
(Avskrivning + wikifiering av Dnr: O11-2/1112)
Rad 1: Rad 1:
-
#OMDIRIGERING [[Den goda högskolan]]
+
{{SFSDokument}}
 +
'''SFS Åsiktsdokument''' - ''visionen om kunskapsnationen'' är SFS officiella åsiktsdokument. Det revideras var tredje år, senast på [[SFS fullmäktige 2011]].
 +
<br /><br />
 +
{{Citat|SFS anser att Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass och kännetecknas av en progressiv utbildningspolitik. I SFS vision om kunskapsnationen är en högskola av hög kvalitet en förutsättning för samhällsutveckling och en del av kärnan i den svenska välfärden.<br/>
 +
 
 +
I kunskapsnationen kommer den högre utbildningen allmänheten och individen till nytta. Allas lika möjlighet till högre utbildning är ett fundament i den svenska högskolan och det är en självklarhet att utbildningen är avgiftsfri. Det finns också ett heltäckande trygghetssystem för studenter som skapar goda ekonomiska möjligheter för högre studier. För att garantera detta tas därför ett nationellt ansvar för akademiska studier. <br />
 +
 
 +
God utbildningskvalitet är en rättighet för alla studenter. Den högre utbildningen vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och genomsyras ständigt av utveckling och förbättring. För studenterna bidrar utbildningen till både specifika sakkunskaper och personlig utveckling.|SFS vision om kunskapsnationen}}
 +
 
 +
== Högskolans roll i samhället ==
 +
Högskolans samhällsroll har blivit mer central i takt med att högskolan kraftigt har expanderat. Universitet och högskolor agerar idag som aktörer i samhällsutvecklingen. Utbildning skapar förutsättningar för en individ att bli en aktiv samhällsmedborgare, vilket är en av de grundläggande demokratiaspekterna i det samhälle som högskolan främjar. Akademins fria tanke och kritiska förhållningssätt bidrar till att föra samhället framåt.
 +
 
 +
Genom ett utvecklat kunskapsutbyte och interaktion mellan högskolan och övriga samhället gynnas samhällets ekonomiska, kunskapsmässiga och demokratiska utveckling, likväl som utbildningens och forskningens aktualitet och kvalitet. Högskolan ska bidra till att studenter får de redskap och förutsättningar de behöver för att verka på en framtida arbetsmarknad.
 +
 
 +
För att högskolan ska kunna ta sitt samhällsansvar måste samhället tillåta och ge förutsättningar för ett betydande mått av akademisk frihet för högskolan. Högskolan å sin sida måste vara öppen gentemot övriga samhället och stimulera till diskussion om såväl forskningsresultat som den högre utbildningens framtid.
 +
 
 +
=== Högskolans grund ===
 +
Den högre utbildningen är central inte bara för Sveriges demokratiska samhällsutveckling utan också för Sveriges internationella konkurrenskraft. Därför måste högre utbildning vara ett gemensamt samhällsansvar där tillräckliga resurser krävs för att utbildningen ska hålla högsta kvalitet. Staten ska ansvara för en stabil och tillfredsställande finansiering av högre utbildning och forskning.
 +
 
 +
Högre utbildning måste vara en del av samhället och vara tillgänglig för alla, varför principen om avgiftsfrihet måste värnas. Samhällets investeringar i högre utbildning är en investering i Sveriges framtid. Sverige behöver en hög andel utbildade människor, dock måste de kvantitativa målen vägas mot god utbildningskvalitet.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att högskolorna ska tilldelas tillräckliga resurser till grund- och forskarutbildning för att kunna genomföra sitt uppdrag på ett kvalitativt sätt,
 +
* att all undervisning och alla obligatoriska moment ska vara avgiftsfria för alla studenter oavsett nationalitet,
 +
* att högskolans dimensionering ska anpassas efter hög utbildningskvalitet, samtidigt som det är viktigt att beakta studentens fria val, samhällets behov och studenternas framtida arbetsliv,
 +
* att uppdragsutbildning bara ska förekomma i de fall den påverkar högskolans verksamhet positivt och inte inskränker på kvaliteten i ordinarie uppdrag,
 +
* att beslut om vilka lärosäten som ska bedriva forskning och forskarutbildning ska utgå från en saklig bedömning av lokala förutsättningar för forskning av hög kvalitet,
 +
* att högskolan ska integrera frågor om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet på ett relevant sätt i alla delar av sin verksamhet.
 +
 
 +
=== Bildning och kritiskt tänkande ===
 +
Ett av målen med högre utbildning är att studenter ska kunna förstå och analysera sin egen situation och det samhälle de verkar i, med syftet att kunna utveckla, förändra och kontinuerligt lära sig av detta. Studenter måste ges tillfälle att reflektera kring och kritiskt granska den inhämtade kunskapen.
 +
 
 +
Den akademiska friheten ska aldrig inskränkas under studentens utbildning, utan den enskilda ska alltid ha frihet att välja inriktning och forskningsämne.
 +
 
 +
Målsättningar såsom främjandet av ett demokratiskt samhälle, livslångt lärande och människors möjlighet till personlig utveckling måste ha samma betydelse som målet att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att samtliga utbildningsprogram ska innehålla tvärvetenskapliga kurser och bildande utblickar från det egna huvudområdet,
 +
* att externfinansiering inom utbildning endast får förekomma då den inte inverkar negativt på det kritiska förhållningssättet och den fria tanken,
 +
* att studenter alltid ska ha frihet att välja inriktning, forskningsämne och forskningsmetod.
 +
 
 +
=== Mångfald och jämställdhet ===
 +
God utbildningskvalitet är avhängig vad som förmedlas i undervisningen.
 +
 
 +
Forskning och utbildning bör innehålla flera olika perspektiv, förmedlas av människor med olika bakgrund, erfarenhet och livssituation samt innehålla normkritiska inslag. En annan aspekt som ska tas i beaktning är ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i såväl utbildningarna som vid rekrytering och anställning av personal. Då fler studenter kan relatera till utbildningsinnehållet så främjas det kritiska tänkandet och begränsande normer synliggörs. Ett normkritiskt perspektiv ger en bättre förståelse för andra människors livsvillkor vilket ger goda möjligheter att lyckas i arbetslivet.
 +
 
 +
En miljö där lärosätet ger goda förutsättningar för alla att fullfölja sina
 +
studier, oavsett bakgrund, är centralt.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att all högre utbildning ska genomsyras av ett genus- och mångfaldsperspektiv,
 +
* att undervisande personal ska genomgå utbildning i att undervisa studenter med olika bakgrund och förutsättningar, som en del i sin pedagogiska fortbildning,
 +
* att lärosätena ska granska varför studenter inte fullföljer sin utbildning samt genom retentionsplaner arbetar för att minska de ofrivilliga avhoppen,
 +
* att lärosätena aktivt ska arbeta för att jämn könsfördelning ska råda på varje nivå inom högskolan, bland såväl studenter som anställda, samt att detta mål följs upp och kontinuerligt utvecklas,
 +
* att varje högskola ska använda utbildningsmaterial som är fritt från kränkande inslag och stereotypa framställningar av grupper av människor, samt att de i fall då detta inte är möjligt alltid problematiserar och diskuterar den bild som ges.
 +
 
 +
== Vägen till högre utbildning ==
 +
En högre utbildning är en rättighet i ett demokratiskt samhälle och alla individer ska därför ges lika möjlighet att studera. Genom den högre utbildningen så förbättras människors förutsättningar att aktivt delta i samhällets utveckling,
 +
 
 +
Studentpopulationen ska återspegla samhällets sammansättning i stort. Detta för att en mångfald inom studentpopulationen ger en bättre förståelse för andra människor, men medför också fler perspektiv, en bättre
 +
bredd och större djup i utbildningen,
 +
 
 +
För att möjliggöra en mångfald inom studentpopulationen behövs goda studiesociala förhållanden, ett varierat utbildningsutbud i hela landet samt ett antagningssystem som är rättssäkert och bedömer alla likvärdigt.
 +
 
 +
=== Antagning ===
 +
Antagningssystemet ska vara anpassat för att kunna säkerställa en bred rekrytering samt för att kunna motverka strukturell diskriminering.
 +
 
 +
Antagningssystemet ska validera de olika kompetenser som finns i samhället och ge alla, oavsett tidigare val i livet, en möjlig väg in i den högre utbildningen. Möjligheten ska finnas att antas på andra grunder än betyg såsom högskoleprov eller andra former av kunskapsprov.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att det är allas rättighet att kunna ta del av den högre utbildningen,
 +
* att all gymnasie- och vuxenutbildning ska ge grundläggande högskolebehörighet och underlätta övergången till högre studier,
 +
* att lärosätena ska bygga ut sin samverkan med arbetsmarknadens parter, arbetsförmedlingar, yrkesinriktade gymnasieskolor och vuxenutbildningar för att bredda rekryteringen till högre utbildning,
 +
* att olika former för antagning till den högre utbildningens olika nivåer ska användas för att minska alla former av snedrekrytering,
 +
* att antagningssystemet ska vara likvärdigt och lättförståeligt,
 +
* att alla ska ha möjlighet att efter gymnasiet kunna komplettera till högskolebehörighet.
 +
 
 +
== Utbildningskvalitet ==
 +
För att möjliggöra bra utbildningskvalitet krävs goda förutsättningar för både studenter och lärare. Det är av stor vikt att det finns kompetenta lärare och tid för lärare och studenter att mötas. Det är också viktigt att studenter bemöts med respekt och examineras samt betygssätts utifrån sina kunskaper och färdigheter.
 +
 
 +
=== Kvalitetssäkring ===
 +
Då vi vill se en utbildning av högsta kvalitet är det viktigt att den utbildning som bedrivs utvärderas och följs upp på lokal, nationell och internationell nivå. Det är att föredra att enskilda utbildningar utvärderas och inte hela lärosäten. Utvärderingen ska ta tillvara samtliga aktörers perspektiv på utbildningen. Kvalitetssäkringen bör bedöma och ta hänsyn till flera olika faktorer för att en så mångfacetterad bild som möjligt ska kunna framkomma. Resultatet av utvärderingen ska redovisas på ett transparent sätt och också vara känt för blivande studenter.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att högskolorna tillsammans med lärare och studenter kontinuerligt ska utvärdera och förbättra den utbildning som ges vid lärosätet,
 +
* att en nationell myndighet ska ha till uppgift att garantera en hög utbildningskvalitet samt säkerställa studenternas rättssäkerhet,
 +
* att resultatet av kvalitetsutvärderingar ska vara lättillgängligt för samtliga aktörer som kan ha intresse av det,
 +
* att praktik och verksamhetsförlagd utbildning ska vara en viktig grund för kvalitetssäkring.
 +
 
 +
=== Lärarkompetens ===
 +
För att en student ska få bästa möjliga utbildning är det viktigt att kunskapen förmedlas av vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta lärare. Det är också viktigt att kunskapen förmedlas på ett sätt som gör det möjligt för alla studenter att ta den till sig. Kunskapsutveckling är viktig för både lärare och studenter vilket kräver att lärare ska få möjlighet till att forska, vilket stärker den vetenskapliga förankringen i undervisningen. I det fall detta inte är möjligt måste forskningsanknytningen säkras på annat sätt. Lärare behöver också få möjligheter att utveckla sin pedagogik varför högskolepedagogisk utbildning för lärare ska vara obligatorisk och återkommande.
 +
 
 +
Ur studentens synvinkel är det viktigt med bred rekrytering av lärare samt att lika tyngd läggs vid vetenskaplig eller konstnärlig samt pedagogisk erfarenhet och skicklighet. Detta för att säkerställa en hög kvalitet inom både undervisning och forskning.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att kvalitet bara kan uppnås om utbildningen vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet,
 +
* att andelen disputerade lärare bör öka,
 +
* att undervisande personal både ska forska och undervisa inom ramen för sin tjänst eller att forskningsanknytning kan säkras på annat sätt,
 +
* att högskolepedagogisk utbildning ska vara obligatorisk och återkommande för all undervisande personal,
 +
* att vetenskaplig eller konstnärlig samt pedagogisk erfarenhet och skicklighet ska ha samma tyngd vid beslut om anställning och befordran av undervisande personal.
 +
 
 +
=== Kontakten mellan lärare och student ===
 +
Det är viktigt att de undervisningsformer som används är relevanta för utbildningen och varieras för att studenten på bästa sätt ska kunna ta till sig kunskap.
 +
 
 +
Ett problem i svensk högre utbildning är bristen på kontakt mellan lärare och studenter. Stora delar av studentens studier bedrivs genom självstudier med svag handledning eller återkoppling. Konsekvensen blir att tiden för diskussion och kritiskt tänkande riskerar att försvinna. Det finns utbildningsområden där resursbristen inte lika tydligt leder till minskad undervisningstid . I dessa fall leder det istället till större undervisningsgrupper vilket får konsekvensen att återkopplingen från läraren blir liten. Kontakten och relationen mellan student och lärare är exceptionellt viktig för att ge en hög kvalitet i utbildningen.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att alla studenter ska ha rätt till en väl avvägd balans mellan lärarkontakt och självstudier utifrån utbildningens förutsättningar,
 +
* att antalet studenter per lärare ska vara rimligt i förhållande till lärarkontakt och utbildning,
 +
* att studenten ska få kvalificerad och tillräcklig handledning och återkoppling,
 +
* att undervisningsformerna ska vara varierande och relevanta för att studenten ska kunna uppnå de lärandemål som är uppställda,
 +
 
 +
=== Examination ===
 +
För att studenter ska kunna uppnå de mål som utbildnings- och kursplan beskriver är det viktigt att utbildningen utformas på ett tydligt sätt i relation till målen. Examinationerna måste utformas så att det är möjligt för studenten att redogöra för att målen uppnåtts. En variation av examinationsformer stärker kvaliteten, då det garanterar en relevant prövning av både kunskaper och färdigheter. Examination och betyg är att
 +
beakta som myndighetsbeslut vilket alltid ska kunna överklagas. Det är viktigt för studenten att veta vilka kriterier som gäller för de betyg som är möjliga att få i en kurs och hur de är jämförbara med de mål som finns för kursen. Det är även viktigt att det betygssystem som används är lämpligt för varje utbildning och att det är möjligt för studenten att få betygen översatta så att det är möjligt att göra jämförelser mellan lärosäten och länder.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att lärosätet ska använda varierande examinationsformer, så att samtliga förväntade studieresultat kan examineras,
 +
* att studenten ska ha rätt att överklaga och få examination och betyg omprövade av tredje part,
 +
* att betygen ska vara målrelaterade och jämförbara med i förväg fastställda kriterier,
 +
* att betygssystem ska vara utvecklade efter vad som bedöms mest lämpligt för varje utbildning samt främjar effektiv översättning och jämförelse av betyg mellan lärosäten och länder.
 +
 
 +
== Studenters trygghet ==
 +
För att skapa lika förutsättningar för alla människor som vill och har förmåga att studera på högskola måste det finnas så få ekonomiska hinder som möjligt för att inleda och fullfölja studier. Med generella, rättssäkra och förutsägbara system skapas en trygghet som väcker människors vilja att ta steget att påbörja studier och modet att fullfölja dem.
 +
 
 +
=== Studenters ekonomi ===
 +
För att högre studier ska kunna vara en möjlighet för alla så krävs det att så få ekonomiska hinder som möjligt existerar för studenter och att det finns en reell chans att kunna leva på det studiemedel som erbjuds. En större ekonomisk trygghet för studenter bidrar till ett större välbefinnande och att möjligheten finns att koncentrera sig på sina studier.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att studiemedlet ska möjliggöra studier på heltid och arbete utöver detta ska ses som en möjlighet till extrainkomst, men inte ett krav,
 +
* att fribeloppet endast ska baseras på de månader då studenter studerar med studiemedel,
 +
* att studiemedlet ska bestå av hälften lån, hälften bidrag samt justeras efter pris- och löneutvecklingen i samhället,
 +
* att studiemedelssystemet och utbildningar ska utformas så att det blir praktiskt möjligt att varva deltidsstudier och arbete på deltid,
 +
* att studiemedelssystemet ska vara tydligt utformat och utgöra ett stöd för studenten under studietiden utifrån hur utbildningsverksamheten är planerad,
 +
* att studiemedelssystemet ska vara flexibelt utformat och möjliggöra för studenten att få studiemedel om den sannolikt kommer fullfölja studierna,
 +
* att möjliga lösningar ska tas fram för hur studenternas situation under sommarmånaderna ska kunna tryggas,
 +
* att studenter ges en reell chans till återbetalning av studiemedel efter avslutade studier utifrån deras ekonomiska situation,
 +
* att återkravsregler under studietiden ska utformas så studenter får en reell möjlighet att betala tillbaka utan att riskera långtgående ekonomiska konsekvenser.
 +
* att studiemedel ska ges för språkstudier i hela världen, även om språket är officiellt språk i ett EU-land.
 +
 
 +
=== Sociala trygghetssystem ===
 +
Alla studenter ska ha rätt till en social trygghet i lika stor utsträckning som arbetstagare och omfattas av ett fullgott trygghetssystem. Studenters goda sociala situation bidrar till ett större välbefinnande och koncentrerade studier. Studenter som blir sjuka eller arbetslösa ska aldrig tvingas in i fattigdom.
 +
 
 +
Ett fullgott trygghetssystem som är anpassat efter den heterogena studentgruppen bidrar också till att alla oavsett bakgrund vågar ta steget in i den högre utbildningen. Studenter ska inte komma i andra hand inom socialförsäkringssystemet. Fullgoda alternativa lösningar ska införas där det inte är möjligt eller rimligt att låta studenter omfattas av de ordinarie socialförsäkringssystemen. Studenter ska få tillgång till information om de sociala trygghetssystemen vilka ska vara både flexibla och transparenta.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att alla lärosäten har en skyldighet att tillhandahålla information om studenternas sociala trygghetssystem,
 +
* att det avskaffade studerandevillkoret inom a-kassan ska ersättas med ett omställningsstöd, möjlighet till arbetslöshetsförsäkring eller liknande,
 +
* att alla studier ska vara pensions- och sjukpenninggrundande,
 +
* att studerande ska få behålla sin sjukpenningsgrundande inkomst oavsett hur de väljer att finansiera sina studier,
 +
* att studenter ska ha möjlighet till sjukskrivning på deltid,
 +
* att karenstiden vid sjukersättning ska vara samma som för arbetstagare,
 +
* att studenter ska kunna få sjukersättning även över sommaren,
 +
* att studenter som är berättigade till föräldrapenning ska få ut ett belopp, som efter skatt, motsvarar minst fullt studiemedel samt att gravida studenter ska ha lika rätt till havandeskapspenning som förvärvsarbetare,
 +
* att bostadsbidraget blir oberoende av studenternas ålder och baseras på terminsinkomst,
 +
* att bostadsbidraget tillgängliggörs för de studenter som bor ihop som kombo, om meningsskiljaktigheter finns mellan student och Försäkringskassan så ska bevisbördan ligga på Försäkringskassan,
 +
* att studenter exkluderas från åldersbegränsningar inom tandvården och får tillgång till den högsta ersättningsnivån.
 +
 
 +
=== Bostäder ===
 +
För att möjliggöra allas lika rätt till studier krävs det en god tillgång på bostäder och ett varierat utbud anpassat efter den heterogena studentpopulationen. Möjligheten till en bostad för en rimlig kostnad är en avgörande faktor för huruvida studenter väljer att studera överhuvudtaget eller för den delen på en viss ort.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att det ska finnas ett brett utbud av kvalitativa hyresrätter och studentbostäder över hela landet som är anpassat efter den heterogena studentpopulationen,
 +
* att en students hyra inte ska uppgå till mer än 1/3 av studiemedlet,
 +
* att beskattningen av studentbostäder ska tas bort,
 +
* att nybyggnationer av studentbostäder ska ges statligt stöd,
 +
* att alla studentbostäder ska kunna hyras med 12 månaderskontrakt.
 +
 
 +
=== Studenters rättigheter ===
 +
För att kunna garantera en trygg utbildning för alla studenter krävs det en rättssäker högskola och att alla studenter behandlas lika. För att möjliggöra detta krävs det att olika former av stöd finns tillgängliga för studenter under utbildningstiden.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att alla lärosäten ska ha fastställda rättigheter och skyldigheter för studenter,
 +
* att studenter ska ha likvärdigt rättsligt skydd som arbetstagare vad gäller trakasserier och diskriminering,
 +
* att högskolan ska ha samma ansvar för studenternas såväl som de anställdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö och hälsovård,
 +
* att det ska finnas en nationell lägsta standard för vad en studenthälsovård ska erbjuda studenterna,
 +
* att studenter ska erbjudas stöd från studievägledare med utbildning och kunskap inom sitt område,
 +
* att studenter ska vara anonyma vid bedömningen av skriftlig tentamen samt så långt det är möjligt vid andra examinationsformer,
 +
* att behov hos studenter med funktionsnedsättning ska tillgodoses på ett fullgott sätt av högskolan,
 +
* att det ska finnas fullgod information på engelska rörande studenters rättigheter och skyldigheter.
 +
 
 +
== Studentinflytande ==
 +
Ett starkt, levande och oberoende studentinflytande ska vara en självklar del av och grund för att studenter medverkar i och har inflytande över utvecklingen av den högre utbildningen. Därför måste studenter finnas representerade i alla beslutande och beredande organ med högskoleanknytning, oavsett om dessa ligger på lärosätesnivå, i samarbetsforum mellan lärosäten eller på nationell nivå.
 +
 
 +
Genom att studenterna aktivt deltar i lärosätets beslutsprocesser, uppnås dessutom en kvalitetssäkring. Utöver detta krävs det att studentkårerna tillsammans kan påverka på den nationella nivån gentemot regering, riksdag och andra inflytelserika aktörer. För att de formella rättigheterna ska omsättas i verkligt inflytande stödjer studenterna varandra. Genom att organisera sig kan både enskilda och grupper av studenters intressen tas
 +
tillvara på bästa sätt. Denna organisering måste givetvis ha ett oberoende mot högskolan. Det är en förutsättning för ett fortsatt fungerande studentinflytande att organisering av studenter sker i form av studentkårer.
 +
 
 +
=== Högskolans demokratiska grund ===
 +
Högskolan styrs genom demokratiska principer och beslut. Alla studenter, som individer och kollektiv, är medaktörer inom den högre utbildningen. Högskolan är en central del i ett vitalt demokratiskt samhälle. För detta krävs att högskolan själv är demokratisk och att det råder en balans i representationen mellan olika aktörer.
 +
 
 +
Högskolans demokratiska grund innefattar ett skydd av individens rättigheter. Alla ska känna sig hemma i högskolan och hänsyn ska tas till människors olika förutsättningar. Inom högskolan råder kvalitativ och kvantitativ mångfald och jämställdhet. Akademins verksamhet finansieras av och påverkar hela samhället. Därför bör alla högskolor ha en bred representation av personer med olika kompetens och bakgrund i sina styrelser.
 +
 
 +
Studenter inom olika utbildningsinriktningar och på olika nivåer har betydande gemensamma intressen. En mångfald bland studentrepresentanterna gällande deras bakgrund och identitet, såväl som stadium i utbildningen (grundnivå, avancerad nivå eller forskarutbildning) är avgörande för ett reellt studentinflytande.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att studenter ska beredas tillfälle att utse representanter i samtliga organ och utredningar med högskoleanknytning. Dessa representanter ska ha rättigheter och skyldigheter likvärdiga med övriga ledamöters,
 +
* att den högre utbildningens samtliga aktörer har ett ansvar att motverka maktstrukturer som undergräver demokratiskt beslutsfattande eller innebär risk för kränkande behandling,
 +
* att det på lärosätena ska finnas kollegialt valda organ med ansvar för forskning och utbildning,
 +
* att samtliga organ inom högskolan ska vara sammansatta så att ingen aktör ensam har majoritet,
 +
* att de högskolor som inte faller under de lagar och förordningar som i allmänhet reglerar högre utbildning ska ha regelverk som ur studenternas perspektiv är minst lika gynnsamma,
 +
* att studenterna ska kunna företrädas av starka och självständiga organisationer med tillräckliga medel till sitt förfogande.
 +
 
 +
== Utbildningars användbarhet ==
 +
En utbildning av hög kvalitet där studenten utvecklar generella färdigheter och kompetenser i kombination med ämneskunskaper ger en användbar utbildning, något som ska ses som en viktig kvalitetsaspekt. En tydligare
 +
koppling mellan utbildning och arbetslivet är en viktig faktor för att skapa en användbar utbildning.
 +
 
 +
Vissa utbildningar svarar mot väl kända behov på arbetsmarknaden medan andra istället skapar förutsättningar att skapa nya näringar. Förmågan att bidra till nya näringar samt att identifiera möjligheter och skapa resurser, för att tillvarata dessa möjligheter, är något det ska finnas stöd för inom högskolan. Studenter med intresse för entreprenörskap ska därför erbjudas möjligheten att få information och stöd från lärosätet och relevanta aktörer från arbetsmarknaden om entreprenörskap.
 +
 
 +
=== Arbetslivsanknytning ===
 +
För att underlätta övergången från studier till arbetsliv är arbetslivskontakter under studietiden av stor vikt. Kunskapsutbyte mellan kritiskt tänkande studenter och nutidsperspektiv på arbetsmarknaden från representanter i arbetslivet är kvalitetshöjande. I utformningen av varje högskoleutbildning ska det finnas en tydlig koppling till arbetslivet och närvaro av representanter från olika delar av detsamma. Ambitionen måste alltid vara att studenter kan dra nytta av de kompetenser de tillgodogör sig i sin utbildning.
 +
 
 +
Genom att samverka med det omgivande samhället inom utbildning såväl som forskning skapas innovativa idéer som bidrar till samhällsutvecklingen. Genom att lärosätena skapar en plattform för samverkan med det omgivande samhället skapar de även förutsättningar för en god arbetslivsanknytning.
 +
 
 +
Samverkan mellan utbildning och arbetsliv i form av integrering av teori och praktik bör implementeras fullskaligt. En gemensam plattform för studenter och företrädare för arbetslivet under utbildningen möjliggör en tydligare samverkan mellan utbildning och arbetsliv.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att utbildningens användbarhet ska bli en prioriterad kvalitetsaspekt,
 +
* att alla högskolor ska erbjuda stöd till sina studenter i förberedelserna för arbetslivet,
 +
* att övergången från studier till arbetsliv ska underlättas genom god arbetslivsanknytning under studierna,
 +
* att högskolan i samarbete med arbetsmarknaden ska erbjuda alla studenter grundläggande kunskap om entreprenörskap,
 +
* att för utbildningen relevant metod ska användas för att ge praktiska kunskaper och erfarenheter samt knyta an till studenternas framtida arbetsliv. Detta genom praktik, verksamhetsförlagda examensarbeten eller likvärdigt,
 +
* att praktik som erbjuds som en del av studierna och inom ramen för utbildningen, ska vara relevant för studentens framtida yrkesliv,
 +
* att högskolan ska intensifiera samarbetet med arbetslivet i syfte att skapa en gemensam plattform för studenter och företrädare för arbetslivet,
 +
* att högskolan ska skapa incitament för enskilda lärare att arbeta med arbetslivskontakter i sin undervisning,
 +
* att alla högskolor ska följa upp sina studenter efter studierna i syfte att förbättra utbildningen.
 +
 
 +
== Forskarutbildning och forskning ==
 +
Svensk forskarutbildning ska ha en hög status internationellt. Något som måste värnas genom att kontinuerligt vidta kvalitetshöjande åtgärder. Höga krav på det vetenskapliga och konstnärliga innehållet i avhandlingen eller dokumenterade konstnärliga projekt och en offentlig disputation utgör mycket viktiga bidrag till den höga statusen.
 +
 
 +
Viktigt är också att doktorander betraktas som en självklar del i de miljöer som de bedriver sin forskning i, att de har samma möjligheter och ansvar som övriga forskare. Att doktorander därför både har status som student men framför allt som en ung forskare är av yttersta vikt.
 +
 
 +
När akademin blir mer och mer internationaliserad ökar också den kulturella mångfalden bland doktoranderna och antalet doktorander som inte har svenska som modersmål. Det blir därför allt viktigare att handledare har tillräckliga kunskaper om skillnader mellan olika utbildningskulturer och att all information och blanketter inom forskarutbildningen finns tillgängliga på engelska.
 +
 
 +
=== Antagning och finansiering ===
 +
För att säkra hög kvalitet och status inom den svenska forskarutbildningen och för att bredda rekryteringen krävs att platser på forskarutbildningen alltid utlyses och att det sker en antagning i konkurrens. En välfungerande och säker finansiering under hela utbildningen är centralt för doktorandens framgång och viktigt ur ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv . Svensk forskarutbildning är fyraårig och ska så förbli, inga konstruktioner som förkortar utbildningen eller minskar lärosätenas ansvar för studenten eller ställer doktoranden utanför trygghetssystem får förekomma.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att till alla lediga platser på forskarutbildningen ska antagningen ske i öppen konkurrens där bedömningen baseras på vetenskapligt och konstnärligt relevanta meriter,
 +
* att alla doktorander ska ha en anställning från första dagen,
 +
* att ingen ska antas till forskarutbildning utan färdig finansiering för hela utbildningstiden,
 +
* att antagning till forskarutbildningen ska ske från den dagen då doktoranden inleder forskarstudierna, inga former av prövotider får förekomma,
 +
* att möjligheten till att anta doktorander till licentiatexamen ska tas bort, licentiatexamen ska vara en möjlighet för doktoranden inte ett krav eller hinder för fortsatta studier mot doktorsexamen,
 +
* att svensk forskarutbildning ska vara fyraårig och att inga avkall görs i form av tillgodoräknanden från den avancerade nivån,
 +
* att all information om forskarutbildningen från utlysning genom hela utbildningen ska finnas på engelska och vara lättillgänglig.
 +
 
 +
=== Utbildningen ===
 +
Att all utbildning ska vila på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund är en självklarhet, inom forskarutbildningen innebär det bland annat att alla doktorander ska ha rätten att vistas i en vetenskaplig eller konstnärlig miljö under sin utbildningstid. Nyckeln till utveckling under forskarutbildningen är handledning. En bra handledning utgår från doktorandens förutsättningar och kräver att handledarna har en fullgod utbildning i att handleda.
 +
 
 +
Under utbildningstiden är den individuella studieplanen ett centralt dokument som måste följas upp regelbundet för att garantera och markera framsteg för doktoranden. Då uppföljning och andra åtaganden hos handledarna kan fallera är det viktigt att doktoranden har möjligheten att byta handledare. Liksom på grundutbildningen är kurser en viktig del av utbildningen på forskarnivå. Det måste därför finnas relevanta kurser anpassade till doktorandernas behov, både sådana som fördjupar inom forskarutbildningsämnet och breddande kurser. Som en del i en vetenskaplig eller konstnärlig miljö med samma ansvar och möjligheter som övriga forskare och lärare är det naturligt att doktoranden tar del av de sysslor som måste genomföras, så kallad institutionstjänstgöring. Denna ska utformas så att det blir en möjlighet till vidare meritering för doktoranden utan att vara ett avbrott i den pågående utbildningen. Undervisning är ett exempel på något som ofta är meriterande för doktoranden i en framtida karriär, med undervisning kommer också ansvaret inför studenterna, att doktorander förbereds för detta är därför en självklarhet.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att doktorander ska kunna påverka valet av huvud- och biträdande handledare,
 +
* att doktorander inte bara ska ha rättigheten utan även en reell möjlighet att byta handledare,
 +
* att alla som handleder doktorander ska ha genomgått en handledarutbildning som bland annat gett insikter i jämställdhet och mångfaldsfrågor,
 +
* att alla doktorander ska ha reell möjlighet att slutföra sin utbildning inom förutbestämd tidsram, och att förlängning av forskarutbildningen ges vid bristande forskningsmiljö eller handledning,
 +
* att varje lärosäte ska ha ett ansvar att säkerställa ett brett kursutbud med både fördjupningar inom ämnet och bredd för alla doktorander,
 +
* att alla doktorander som undervisar ska ha genomgått en högskolepedagogisk utbildning,
 +
* att upplägg och förläggning av institutionstjänstgöring ska utgå från målen i den individuella studieplanen, inte högskolans behov av exempelvis undervisande lärare,
 +
* att alla lärosäten ska ge sina doktorander kunskap om doktoranders skyldigheter och rättigheter.
 +
 
 +
=== Lärosätets organisering och uppföljning ===
 +
Med ökande möjligheter för lärosätena att själva besluta om sin organisering kommer också nya möjligheter att förbättra forskarutbildningen och forskningens kvalitet och förutsättningar. Det är dock viktigt att upprätthålla de system som idag säkerställer kvaliteten. Att studieplaner för forskarutbildningsämnen och andra ärenden som rör forskarutbildningen bereds och beslutas om i kollegiala organ med personer insatta i ämnets egenheter är av stor betydelse.
 +
 
 +
En forskarutbildning behöver inte enbart leda till en karriär som forskare, majoriteten av de disputerade inleder en karriär utanför akademin. Först när man har kartlagt karriärvägarna för de disputerade kan man arbeta för att förstärka de delar av forskarutbildningen som tränar doktoranden i färdigheter som ger konkurrensfördelar i den framtida karriären.
 +
 
 +
Trots många gånger goda intentioner hamnar ibland enskilda doktorander i svåra situationer, det kan röra allt från den personliga relationen med handledaren till trakasserier, lärosätena måste därför se till att det finns stöd för dessa.
 +
 
 +
För att uppnå detta anser SFS:
 +
* att beslut rörande forskarutbildningen ska beredas och fattas i de kollegiala organen på lärosätena,
 +
* att lärosätena ska ta sitt ansvar och följa upp sina disputerade studenter samt informerar nya doktorander om hur karriärvägarna ser ut efter en forskarutbildning,
 +
* att doktorander ska beredas möjlighet att inom ramen för sin utbildning genomgå breddande kurser för att kunna meritera sig för en karriär utanför akademin,
 +
* att lärosätena ska ansvara för att det finns fullgott stöd till enskilda doktorander som hamnat i problematiska situationer under sin utbildning,
 +
* att akademisk frihet inte ska tolkas som frihet från styrning utan som frihet att välja inriktning, forskningsämne och forskningsmetod.
 +
 
 +
[[Kategori:SFS Åsikter]]

Versionen från 11 mars 2012 kl. 18.41

SFS logo cmyk.jpg
Detta är en wikiversion av ett av SFS officiella dokument. Se även SFS dokument

SFS Åsiktsdokument - visionen om kunskapsnationen är SFS officiella åsiktsdokument. Det revideras var tredje år, senast på SFS fullmäktige 2011.

SFS anser att Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass och kännetecknas av en progressiv utbildningspolitik. I SFS vision om kunskapsnationen är en högskola av hög kvalitet en förutsättning för samhällsutveckling och en del av kärnan i den svenska välfärden.

I kunskapsnationen kommer den högre utbildningen allmänheten och individen till nytta. Allas lika möjlighet till högre utbildning är ett fundament i den svenska högskolan och det är en självklarhet att utbildningen är avgiftsfri. Det finns också ett heltäckande trygghetssystem för studenter som skapar goda ekonomiska möjligheter för högre studier. För att garantera detta tas därför ett nationellt ansvar för akademiska studier.

God utbildningskvalitet är en rättighet för alla studenter. Den högre utbildningen vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och genomsyras ständigt av utveckling och förbättring. För studenterna bidrar utbildningen till både specifika sakkunskaper och personlig utveckling.
SFS vision om kunskapsnationen

Innehåll

Högskolans roll i samhället

Högskolans samhällsroll har blivit mer central i takt med att högskolan kraftigt har expanderat. Universitet och högskolor agerar idag som aktörer i samhällsutvecklingen. Utbildning skapar förutsättningar för en individ att bli en aktiv samhällsmedborgare, vilket är en av de grundläggande demokratiaspekterna i det samhälle som högskolan främjar. Akademins fria tanke och kritiska förhållningssätt bidrar till att föra samhället framåt.

Genom ett utvecklat kunskapsutbyte och interaktion mellan högskolan och övriga samhället gynnas samhällets ekonomiska, kunskapsmässiga och demokratiska utveckling, likväl som utbildningens och forskningens aktualitet och kvalitet. Högskolan ska bidra till att studenter får de redskap och förutsättningar de behöver för att verka på en framtida arbetsmarknad.

För att högskolan ska kunna ta sitt samhällsansvar måste samhället tillåta och ge förutsättningar för ett betydande mått av akademisk frihet för högskolan. Högskolan å sin sida måste vara öppen gentemot övriga samhället och stimulera till diskussion om såväl forskningsresultat som den högre utbildningens framtid.

Högskolans grund

Den högre utbildningen är central inte bara för Sveriges demokratiska samhällsutveckling utan också för Sveriges internationella konkurrenskraft. Därför måste högre utbildning vara ett gemensamt samhällsansvar där tillräckliga resurser krävs för att utbildningen ska hålla högsta kvalitet. Staten ska ansvara för en stabil och tillfredsställande finansiering av högre utbildning och forskning.

Högre utbildning måste vara en del av samhället och vara tillgänglig för alla, varför principen om avgiftsfrihet måste värnas. Samhällets investeringar i högre utbildning är en investering i Sveriges framtid. Sverige behöver en hög andel utbildade människor, dock måste de kvantitativa målen vägas mot god utbildningskvalitet.

För att uppnå detta anser SFS:

Bildning och kritiskt tänkande

Ett av målen med högre utbildning är att studenter ska kunna förstå och analysera sin egen situation och det samhälle de verkar i, med syftet att kunna utveckla, förändra och kontinuerligt lära sig av detta. Studenter måste ges tillfälle att reflektera kring och kritiskt granska den inhämtade kunskapen.

Den akademiska friheten ska aldrig inskränkas under studentens utbildning, utan den enskilda ska alltid ha frihet att välja inriktning och forskningsämne.

Målsättningar såsom främjandet av ett demokratiskt samhälle, livslångt lärande och människors möjlighet till personlig utveckling måste ha samma betydelse som målet att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft.

För att uppnå detta anser SFS:

Mångfald och jämställdhet

God utbildningskvalitet är avhängig vad som förmedlas i undervisningen.

Forskning och utbildning bör innehålla flera olika perspektiv, förmedlas av människor med olika bakgrund, erfarenhet och livssituation samt innehålla normkritiska inslag. En annan aspekt som ska tas i beaktning är ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i såväl utbildningarna som vid rekrytering och anställning av personal. Då fler studenter kan relatera till utbildningsinnehållet så främjas det kritiska tänkandet och begränsande normer synliggörs. Ett normkritiskt perspektiv ger en bättre förståelse för andra människors livsvillkor vilket ger goda möjligheter att lyckas i arbetslivet.

En miljö där lärosätet ger goda förutsättningar för alla att fullfölja sina studier, oavsett bakgrund, är centralt.

För att uppnå detta anser SFS:

Vägen till högre utbildning

En högre utbildning är en rättighet i ett demokratiskt samhälle och alla individer ska därför ges lika möjlighet att studera. Genom den högre utbildningen så förbättras människors förutsättningar att aktivt delta i samhällets utveckling,

Studentpopulationen ska återspegla samhällets sammansättning i stort. Detta för att en mångfald inom studentpopulationen ger en bättre förståelse för andra människor, men medför också fler perspektiv, en bättre bredd och större djup i utbildningen,

För att möjliggöra en mångfald inom studentpopulationen behövs goda studiesociala förhållanden, ett varierat utbildningsutbud i hela landet samt ett antagningssystem som är rättssäkert och bedömer alla likvärdigt.

Antagning

Antagningssystemet ska vara anpassat för att kunna säkerställa en bred rekrytering samt för att kunna motverka strukturell diskriminering.

Antagningssystemet ska validera de olika kompetenser som finns i samhället och ge alla, oavsett tidigare val i livet, en möjlig väg in i den högre utbildningen. Möjligheten ska finnas att antas på andra grunder än betyg såsom högskoleprov eller andra former av kunskapsprov.

För att uppnå detta anser SFS:

Utbildningskvalitet

För att möjliggöra bra utbildningskvalitet krävs goda förutsättningar för både studenter och lärare. Det är av stor vikt att det finns kompetenta lärare och tid för lärare och studenter att mötas. Det är också viktigt att studenter bemöts med respekt och examineras samt betygssätts utifrån sina kunskaper och färdigheter.

Kvalitetssäkring

Då vi vill se en utbildning av högsta kvalitet är det viktigt att den utbildning som bedrivs utvärderas och följs upp på lokal, nationell och internationell nivå. Det är att föredra att enskilda utbildningar utvärderas och inte hela lärosäten. Utvärderingen ska ta tillvara samtliga aktörers perspektiv på utbildningen. Kvalitetssäkringen bör bedöma och ta hänsyn till flera olika faktorer för att en så mångfacetterad bild som möjligt ska kunna framkomma. Resultatet av utvärderingen ska redovisas på ett transparent sätt och också vara känt för blivande studenter.

För att uppnå detta anser SFS:

Lärarkompetens

För att en student ska få bästa möjliga utbildning är det viktigt att kunskapen förmedlas av vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta lärare. Det är också viktigt att kunskapen förmedlas på ett sätt som gör det möjligt för alla studenter att ta den till sig. Kunskapsutveckling är viktig för både lärare och studenter vilket kräver att lärare ska få möjlighet till att forska, vilket stärker den vetenskapliga förankringen i undervisningen. I det fall detta inte är möjligt måste forskningsanknytningen säkras på annat sätt. Lärare behöver också få möjligheter att utveckla sin pedagogik varför högskolepedagogisk utbildning för lärare ska vara obligatorisk och återkommande.

Ur studentens synvinkel är det viktigt med bred rekrytering av lärare samt att lika tyngd läggs vid vetenskaplig eller konstnärlig samt pedagogisk erfarenhet och skicklighet. Detta för att säkerställa en hög kvalitet inom både undervisning och forskning.

För att uppnå detta anser SFS:

Kontakten mellan lärare och student

Det är viktigt att de undervisningsformer som används är relevanta för utbildningen och varieras för att studenten på bästa sätt ska kunna ta till sig kunskap.

Ett problem i svensk högre utbildning är bristen på kontakt mellan lärare och studenter. Stora delar av studentens studier bedrivs genom självstudier med svag handledning eller återkoppling. Konsekvensen blir att tiden för diskussion och kritiskt tänkande riskerar att försvinna. Det finns utbildningsområden där resursbristen inte lika tydligt leder till minskad undervisningstid . I dessa fall leder det istället till större undervisningsgrupper vilket får konsekvensen att återkopplingen från läraren blir liten. Kontakten och relationen mellan student och lärare är exceptionellt viktig för att ge en hög kvalitet i utbildningen.

För att uppnå detta anser SFS:

Examination

För att studenter ska kunna uppnå de mål som utbildnings- och kursplan beskriver är det viktigt att utbildningen utformas på ett tydligt sätt i relation till målen. Examinationerna måste utformas så att det är möjligt för studenten att redogöra för att målen uppnåtts. En variation av examinationsformer stärker kvaliteten, då det garanterar en relevant prövning av både kunskaper och färdigheter. Examination och betyg är att beakta som myndighetsbeslut vilket alltid ska kunna överklagas. Det är viktigt för studenten att veta vilka kriterier som gäller för de betyg som är möjliga att få i en kurs och hur de är jämförbara med de mål som finns för kursen. Det är även viktigt att det betygssystem som används är lämpligt för varje utbildning och att det är möjligt för studenten att få betygen översatta så att det är möjligt att göra jämförelser mellan lärosäten och länder.

För att uppnå detta anser SFS:

Studenters trygghet

För att skapa lika förutsättningar för alla människor som vill och har förmåga att studera på högskola måste det finnas så få ekonomiska hinder som möjligt för att inleda och fullfölja studier. Med generella, rättssäkra och förutsägbara system skapas en trygghet som väcker människors vilja att ta steget att påbörja studier och modet att fullfölja dem.

Studenters ekonomi

För att högre studier ska kunna vara en möjlighet för alla så krävs det att så få ekonomiska hinder som möjligt existerar för studenter och att det finns en reell chans att kunna leva på det studiemedel som erbjuds. En större ekonomisk trygghet för studenter bidrar till ett större välbefinnande och att möjligheten finns att koncentrera sig på sina studier.

För att uppnå detta anser SFS:

Sociala trygghetssystem

Alla studenter ska ha rätt till en social trygghet i lika stor utsträckning som arbetstagare och omfattas av ett fullgott trygghetssystem. Studenters goda sociala situation bidrar till ett större välbefinnande och koncentrerade studier. Studenter som blir sjuka eller arbetslösa ska aldrig tvingas in i fattigdom.

Ett fullgott trygghetssystem som är anpassat efter den heterogena studentgruppen bidrar också till att alla oavsett bakgrund vågar ta steget in i den högre utbildningen. Studenter ska inte komma i andra hand inom socialförsäkringssystemet. Fullgoda alternativa lösningar ska införas där det inte är möjligt eller rimligt att låta studenter omfattas av de ordinarie socialförsäkringssystemen. Studenter ska få tillgång till information om de sociala trygghetssystemen vilka ska vara både flexibla och transparenta.

För att uppnå detta anser SFS:

Bostäder

För att möjliggöra allas lika rätt till studier krävs det en god tillgång på bostäder och ett varierat utbud anpassat efter den heterogena studentpopulationen. Möjligheten till en bostad för en rimlig kostnad är en avgörande faktor för huruvida studenter väljer att studera överhuvudtaget eller för den delen på en viss ort.

För att uppnå detta anser SFS:

Studenters rättigheter

För att kunna garantera en trygg utbildning för alla studenter krävs det en rättssäker högskola och att alla studenter behandlas lika. För att möjliggöra detta krävs det att olika former av stöd finns tillgängliga för studenter under utbildningstiden.

För att uppnå detta anser SFS:

Studentinflytande

Ett starkt, levande och oberoende studentinflytande ska vara en självklar del av och grund för att studenter medverkar i och har inflytande över utvecklingen av den högre utbildningen. Därför måste studenter finnas representerade i alla beslutande och beredande organ med högskoleanknytning, oavsett om dessa ligger på lärosätesnivå, i samarbetsforum mellan lärosäten eller på nationell nivå.

Genom att studenterna aktivt deltar i lärosätets beslutsprocesser, uppnås dessutom en kvalitetssäkring. Utöver detta krävs det att studentkårerna tillsammans kan påverka på den nationella nivån gentemot regering, riksdag och andra inflytelserika aktörer. För att de formella rättigheterna ska omsättas i verkligt inflytande stödjer studenterna varandra. Genom att organisera sig kan både enskilda och grupper av studenters intressen tas tillvara på bästa sätt. Denna organisering måste givetvis ha ett oberoende mot högskolan. Det är en förutsättning för ett fortsatt fungerande studentinflytande att organisering av studenter sker i form av studentkårer.

Högskolans demokratiska grund

Högskolan styrs genom demokratiska principer och beslut. Alla studenter, som individer och kollektiv, är medaktörer inom den högre utbildningen. Högskolan är en central del i ett vitalt demokratiskt samhälle. För detta krävs att högskolan själv är demokratisk och att det råder en balans i representationen mellan olika aktörer.

Högskolans demokratiska grund innefattar ett skydd av individens rättigheter. Alla ska känna sig hemma i högskolan och hänsyn ska tas till människors olika förutsättningar. Inom högskolan råder kvalitativ och kvantitativ mångfald och jämställdhet. Akademins verksamhet finansieras av och påverkar hela samhället. Därför bör alla högskolor ha en bred representation av personer med olika kompetens och bakgrund i sina styrelser.

Studenter inom olika utbildningsinriktningar och på olika nivåer har betydande gemensamma intressen. En mångfald bland studentrepresentanterna gällande deras bakgrund och identitet, såväl som stadium i utbildningen (grundnivå, avancerad nivå eller forskarutbildning) är avgörande för ett reellt studentinflytande.

För att uppnå detta anser SFS:

Utbildningars användbarhet

En utbildning av hög kvalitet där studenten utvecklar generella färdigheter och kompetenser i kombination med ämneskunskaper ger en användbar utbildning, något som ska ses som en viktig kvalitetsaspekt. En tydligare koppling mellan utbildning och arbetslivet är en viktig faktor för att skapa en användbar utbildning.

Vissa utbildningar svarar mot väl kända behov på arbetsmarknaden medan andra istället skapar förutsättningar att skapa nya näringar. Förmågan att bidra till nya näringar samt att identifiera möjligheter och skapa resurser, för att tillvarata dessa möjligheter, är något det ska finnas stöd för inom högskolan. Studenter med intresse för entreprenörskap ska därför erbjudas möjligheten att få information och stöd från lärosätet och relevanta aktörer från arbetsmarknaden om entreprenörskap.

Arbetslivsanknytning

För att underlätta övergången från studier till arbetsliv är arbetslivskontakter under studietiden av stor vikt. Kunskapsutbyte mellan kritiskt tänkande studenter och nutidsperspektiv på arbetsmarknaden från representanter i arbetslivet är kvalitetshöjande. I utformningen av varje högskoleutbildning ska det finnas en tydlig koppling till arbetslivet och närvaro av representanter från olika delar av detsamma. Ambitionen måste alltid vara att studenter kan dra nytta av de kompetenser de tillgodogör sig i sin utbildning.

Genom att samverka med det omgivande samhället inom utbildning såväl som forskning skapas innovativa idéer som bidrar till samhällsutvecklingen. Genom att lärosätena skapar en plattform för samverkan med det omgivande samhället skapar de även förutsättningar för en god arbetslivsanknytning.

Samverkan mellan utbildning och arbetsliv i form av integrering av teori och praktik bör implementeras fullskaligt. En gemensam plattform för studenter och företrädare för arbetslivet under utbildningen möjliggör en tydligare samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

För att uppnå detta anser SFS:

Forskarutbildning och forskning

Svensk forskarutbildning ska ha en hög status internationellt. Något som måste värnas genom att kontinuerligt vidta kvalitetshöjande åtgärder. Höga krav på det vetenskapliga och konstnärliga innehållet i avhandlingen eller dokumenterade konstnärliga projekt och en offentlig disputation utgör mycket viktiga bidrag till den höga statusen.

Viktigt är också att doktorander betraktas som en självklar del i de miljöer som de bedriver sin forskning i, att de har samma möjligheter och ansvar som övriga forskare. Att doktorander därför både har status som student men framför allt som en ung forskare är av yttersta vikt.

När akademin blir mer och mer internationaliserad ökar också den kulturella mångfalden bland doktoranderna och antalet doktorander som inte har svenska som modersmål. Det blir därför allt viktigare att handledare har tillräckliga kunskaper om skillnader mellan olika utbildningskulturer och att all information och blanketter inom forskarutbildningen finns tillgängliga på engelska.

Antagning och finansiering

För att säkra hög kvalitet och status inom den svenska forskarutbildningen och för att bredda rekryteringen krävs att platser på forskarutbildningen alltid utlyses och att det sker en antagning i konkurrens. En välfungerande och säker finansiering under hela utbildningen är centralt för doktorandens framgång och viktigt ur ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv . Svensk forskarutbildning är fyraårig och ska så förbli, inga konstruktioner som förkortar utbildningen eller minskar lärosätenas ansvar för studenten eller ställer doktoranden utanför trygghetssystem får förekomma.

För att uppnå detta anser SFS:

Utbildningen

Att all utbildning ska vila på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund är en självklarhet, inom forskarutbildningen innebär det bland annat att alla doktorander ska ha rätten att vistas i en vetenskaplig eller konstnärlig miljö under sin utbildningstid. Nyckeln till utveckling under forskarutbildningen är handledning. En bra handledning utgår från doktorandens förutsättningar och kräver att handledarna har en fullgod utbildning i att handleda.

Under utbildningstiden är den individuella studieplanen ett centralt dokument som måste följas upp regelbundet för att garantera och markera framsteg för doktoranden. Då uppföljning och andra åtaganden hos handledarna kan fallera är det viktigt att doktoranden har möjligheten att byta handledare. Liksom på grundutbildningen är kurser en viktig del av utbildningen på forskarnivå. Det måste därför finnas relevanta kurser anpassade till doktorandernas behov, både sådana som fördjupar inom forskarutbildningsämnet och breddande kurser. Som en del i en vetenskaplig eller konstnärlig miljö med samma ansvar och möjligheter som övriga forskare och lärare är det naturligt att doktoranden tar del av de sysslor som måste genomföras, så kallad institutionstjänstgöring. Denna ska utformas så att det blir en möjlighet till vidare meritering för doktoranden utan att vara ett avbrott i den pågående utbildningen. Undervisning är ett exempel på något som ofta är meriterande för doktoranden i en framtida karriär, med undervisning kommer också ansvaret inför studenterna, att doktorander förbereds för detta är därför en självklarhet.

För att uppnå detta anser SFS:

Lärosätets organisering och uppföljning

Med ökande möjligheter för lärosätena att själva besluta om sin organisering kommer också nya möjligheter att förbättra forskarutbildningen och forskningens kvalitet och förutsättningar. Det är dock viktigt att upprätthålla de system som idag säkerställer kvaliteten. Att studieplaner för forskarutbildningsämnen och andra ärenden som rör forskarutbildningen bereds och beslutas om i kollegiala organ med personer insatta i ämnets egenheter är av stor betydelse.

En forskarutbildning behöver inte enbart leda till en karriär som forskare, majoriteten av de disputerade inleder en karriär utanför akademin. Först när man har kartlagt karriärvägarna för de disputerade kan man arbeta för att förstärka de delar av forskarutbildningen som tränar doktoranden i färdigheter som ger konkurrensfördelar i den framtida karriären.

Trots många gånger goda intentioner hamnar ibland enskilda doktorander i svåra situationer, det kan röra allt från den personliga relationen med handledaren till trakasserier, lärosätena måste därför se till att det finns stöd för dessa.

För att uppnå detta anser SFS:

Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda