SFS åsiktsdokument 2011-2014

Från SFS Wiki

Version från den 12 maj 2014 kl. 07.47 av Orjan (Diskussion | bidrag)
Hoppa till: navigering, sök
SFS logo cmyk.jpg
Detta är en wikiversion av ett av SFS officiella dokument. Se även SFS dokument

SFS Åsiktsdokument - visionen om kunskapsnationen är SFS officiella åsiktsdokument som antogs på SFS fullmäktige 2011. Föregående åsiktsdokument hette Den goda högskolan.

SFS anser att Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass och kännetecknas av en progressiv utbildningspolitik. I SFS vision om kunskapsnationen är en högskola av hög kvalitet en förutsättning för samhällsutveckling och en del av kärnan i den svenska välfärden.

I kunskapsnationen kommer den högre utbildningen allmänheten och individen till nytta. Allas lika möjlighet till högre utbildning är ett fundament i den svenska högskolan och det är en självklarhet att utbildningen är avgiftsfri. Det finns också ett heltäckande trygghetssystem för studenter som skapar goda ekonomiska möjligheter för högre studier. För att garantera detta tas därför ett nationellt ansvar för akademiska studier.

God utbildningskvalitet är en rättighet för alla studenter. Den högre utbildningen vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och genomsyras ständigt av utveckling och förbättring. För studenterna bidrar utbildningen till både specifika sakkunskaper och personlig utveckling.
SFS vision om kunskapsnationen

Innehåll

Högskolans roll i samhället

Högskolans samhällsroll har blivit mer central i takt med att högskolan kraftigt har expanderat. Universitet och högskolor agerar idag som aktörer i samhällsutvecklingen. Utbildning skapar förutsättningar för en individ att bli en aktiv samhällsmedborgare, vilket är en av de grundläggande demokratiaspekterna i det samhälle som högskolan främjar. Akademins fria tanke och kritiska förhållningssätt bidrar till att föra samhället framåt.

Genom ett utvecklat kunskapsutbyte och interaktion mellan högskolan och övriga samhället gynnas samhällets ekonomiska, kunskapsmässiga och demokratiska utveckling, likväl som utbildningens och forskningens aktualitet och kvalitet. Högskolan ska bidra till att studenter får de redskap och förutsättningar de behöver för att verka på en framtida arbetsmarknad.

För att högskolan ska kunna ta sitt samhällsansvar måste samhället tillåta och ge förutsättningar för ett betydande mått av akademisk frihet för högskolan. Högskolan å sin sida måste vara öppen gentemot övriga samhället och stimulera till diskussion om såväl forskningsresultat som den högre utbildningens framtid.

Högskolans grund

Den högre utbildningen är central inte bara för Sveriges demokratiska samhällsutveckling utan också för Sveriges internationella konkurrenskraft. Därför måste högre utbildning vara ett gemensamt samhällsansvar där tillräckliga resurser krävs för att utbildningen ska hålla högsta kvalitet. Staten ska ansvara för en stabil och tillfredsställande finansiering av högre utbildning och forskning.

Högre utbildning måste vara en del av samhället och vara tillgänglig för alla, varför principen om avgiftsfrihet måste värnas. Samhällets investeringar i högre utbildning är en investering i Sveriges framtid. Sverige behöver en hög andel utbildade människor, dock måste de kvantitativa målen vägas mot god utbildningskvalitet.

För att uppnå detta anser SFS:

Bildning och kritiskt tänkande

Ett av målen med högre utbildning är att studenter ska kunna förstå och analysera sin egen situation och det samhälle de verkar i, med syftet att kunna utveckla, förändra och kontinuerligt lära sig av detta. Studenter måste ges tillfälle att reflektera kring och kritiskt granska den inhämtade kunskapen.

Den akademiska friheten ska aldrig inskränkas under studentens utbildning, utan den enskilda ska alltid ha frihet att välja inriktning och forskningsämne.

Målsättningar såsom främjandet av ett demokratiskt samhälle, livslångt lärande och människors möjlighet till personlig utveckling måste ha samma betydelse som målet att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft.

För att uppnå detta anser SFS:

Mångfald och jämställdhet

God utbildningskvalitet är avhängig vad som förmedlas i undervisningen.

Forskning och utbildning bör innehålla flera olika perspektiv, förmedlas av människor med olika bakgrund, erfarenhet och livssituation samt innehålla normkritiska inslag. En annan aspekt som ska tas i beaktning är ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i såväl utbildningarna som vid rekrytering och anställning av personal. Då fler studenter kan relatera till utbildningsinnehållet så främjas det kritiska tänkandet och begränsande normer synliggörs. Ett normkritiskt perspektiv ger en bättre förståelse för andra människors livsvillkor vilket ger goda möjligheter att lyckas i arbetslivet.

En miljö där lärosätet ger goda förutsättningar för alla att fullfölja sina studier, oavsett bakgrund, är centralt.

För att uppnå detta anser SFS:

Vägen till högre utbildning

En högre utbildning är en rättighet i ett demokratiskt samhälle och alla individer ska därför ges lika möjlighet att studera. Genom den högre utbildningen så förbättras människors förutsättningar att aktivt delta i samhällets utveckling,

Studentpopulationen ska återspegla samhällets sammansättning i stort. Detta för att en mångfald inom studentpopulationen ger en bättre förståelse för andra människor, men medför också fler perspektiv, en bättre bredd och större djup i utbildningen,

För att möjliggöra en mångfald inom studentpopulationen behövs goda studiesociala förhållanden, ett varierat utbildningsutbud i hela landet samt ett antagningssystem som är rättssäkert och bedömer alla likvärdigt.

Antagning

Antagningssystemet ska vara anpassat för att kunna säkerställa en bred rekrytering samt för att kunna motverka strukturell diskriminering.

Antagningssystemet ska validera de olika kompetenser som finns i samhället och ge alla, oavsett tidigare val i livet, en möjlig väg in i den högre utbildningen. Möjligheten ska finnas att antas på andra grunder än betyg såsom högskoleprov eller andra former av kunskapsprov.

För att uppnå detta anser SFS:

Utbildningskvalitet

För att möjliggöra bra utbildningskvalitet krävs goda förutsättningar för både studenter och lärare. Det är av stor vikt att det finns kompetenta lärare och tid för lärare och studenter att mötas. Det är också viktigt att studenter bemöts med respekt och examineras samt betygssätts utifrån sina kunskaper och färdigheter.

Kvalitetssäkring

Då vi vill se en utbildning av högsta kvalitet är det viktigt att den utbildning som bedrivs utvärderas och följs upp på lokal, nationell och internationell nivå. Det är att föredra att enskilda utbildningar utvärderas och inte hela lärosäten. Utvärderingen ska ta tillvara samtliga aktörers perspektiv på utbildningen. Kvalitetssäkringen bör bedöma och ta hänsyn till flera olika faktorer för att en så mångfacetterad bild som möjligt ska kunna framkomma. Resultatet av utvärderingen ska redovisas på ett transparent sätt och också vara känt för blivande studenter.

För att uppnå detta anser SFS:

Lärarkompetens

För att en student ska få bästa möjliga utbildning är det viktigt att kunskapen förmedlas av vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta lärare. Det är också viktigt att kunskapen förmedlas på ett sätt som gör det möjligt för alla studenter att ta den till sig. Kunskapsutveckling är viktig för både lärare och studenter vilket kräver att lärare ska få möjlighet till att forska, vilket stärker den vetenskapliga förankringen i undervisningen. I det fall detta inte är möjligt måste forskningsanknytningen säkras på annat sätt. Lärare behöver också få möjligheter att utveckla sin pedagogik varför högskolepedagogisk utbildning för lärare ska vara obligatorisk och återkommande.

Ur studentens synvinkel är det viktigt med bred rekrytering av lärare samt att lika tyngd läggs vid vetenskaplig eller konstnärlig samt pedagogisk erfarenhet och skicklighet. Detta för att säkerställa en hög kvalitet inom både undervisning och forskning.

För att uppnå detta anser SFS:

Kontakten mellan lärare och student

Det är viktigt att de undervisningsformer som används är relevanta för utbildningen och varieras för att studenten på bästa sätt ska kunna ta till sig kunskap.

Ett problem i svensk högre utbildning är bristen på kontakt mellan lärare och studenter. Stora delar av studentens studier bedrivs genom självstudier med svag handledning eller återkoppling. Konsekvensen blir att tiden för diskussion och kritiskt tänkande riskerar att försvinna. Det finns utbildningsområden där resursbristen inte lika tydligt leder till minskad undervisningstid . I dessa fall leder det istället till större undervisningsgrupper vilket får konsekvensen att återkopplingen från läraren blir liten. Kontakten och relationen mellan student och lärare är exceptionellt viktig för att ge en hög kvalitet i utbildningen.

För att uppnå detta anser SFS:

Examination

För att studenter ska kunna uppnå de mål som utbildnings- och kursplan beskriver är det viktigt att utbildningen utformas på ett tydligt sätt i relation till målen. Examinationerna måste utformas så att det är möjligt för studenten att redogöra för att målen uppnåtts. En variation av examinationsformer stärker kvaliteten, då det garanterar en relevant prövning av både kunskaper och färdigheter. Examination och betyg är att beakta som myndighetsbeslut vilket alltid ska kunna överklagas. Det är viktigt för studenten att veta vilka kriterier som gäller för de betyg som är möjliga att få i en kurs och hur de är jämförbara med de mål som finns för kursen. Det är även viktigt att det betygssystem som används är lämpligt för varje utbildning och att det är möjligt för studenten att få betygen översatta så att det är möjligt att göra jämförelser mellan lärosäten och länder.

För att uppnå detta anser SFS:

Studenters trygghet

För att skapa lika förutsättningar för alla människor som vill och har förmåga att studera på högskola måste det finnas så få ekonomiska hinder som möjligt för att inleda och fullfölja studier. Med generella, rättssäkra och förutsägbara system skapas en trygghet som väcker människors vilja att ta steget att påbörja studier och modet att fullfölja dem.

Studenters ekonomi

För att högre studier ska kunna vara en möjlighet för alla så krävs det att så få ekonomiska hinder som möjligt existerar för studenter och att det finns en reell chans att kunna leva på det studiemedel som erbjuds. En större ekonomisk trygghet för studenter bidrar till ett större välbefinnande och att möjligheten finns att koncentrera sig på sina studier.

För att uppnå detta anser SFS:

Sociala trygghetssystem

Alla studenter ska ha rätt till en social trygghet i lika stor utsträckning som arbetstagare och omfattas av ett fullgott trygghetssystem. Studenters goda sociala situation bidrar till ett större välbefinnande och koncentrerade studier. Studenter som blir sjuka eller arbetslösa ska aldrig tvingas in i fattigdom.

Ett fullgott trygghetssystem som är anpassat efter den heterogena studentgruppen bidrar också till att alla oavsett bakgrund vågar ta steget in i den högre utbildningen. Studenter ska inte komma i andra hand inom socialförsäkringssystemet. Fullgoda alternativa lösningar ska införas där det inte är möjligt eller rimligt att låta studenter omfattas av de ordinarie socialförsäkringssystemen. Studenter ska få tillgång till information om de sociala trygghetssystemen vilka ska vara både flexibla och transparenta.

För att uppnå detta anser SFS:

Bostäder

För att möjliggöra allas lika rätt till studier krävs det en god tillgång på bostäder och ett varierat utbud anpassat efter den heterogena studentpopulationen. Möjligheten till en bostad för en rimlig kostnad är en avgörande faktor för huruvida studenter väljer att studera överhuvudtaget eller för den delen på en viss ort.

För att uppnå detta anser SFS:

Studenters rättigheter

För att kunna garantera en trygg utbildning för alla studenter krävs det en rättssäker högskola och att alla studenter behandlas lika. För att möjliggöra detta krävs det att olika former av stöd finns tillgängliga för studenter under utbildningstiden.

För att uppnå detta anser SFS:

Studentinflytande

Ett starkt, levande och oberoende studentinflytande ska vara en självklar del av och grund för att studenter medverkar i och har inflytande över utvecklingen av den högre utbildningen. Därför måste studenter finnas representerade i alla beslutande och beredande organ med högskoleanknytning, oavsett om dessa ligger på lärosätesnivå, i samarbetsforum mellan lärosäten eller på nationell nivå.

Genom att studenterna aktivt deltar i lärosätets beslutsprocesser, uppnås dessutom en kvalitetssäkring. Utöver detta krävs det att studentkårerna tillsammans kan påverka på den nationella nivån gentemot regering, riksdag och andra inflytelserika aktörer. För att de formella rättigheterna ska omsättas i verkligt inflytande stödjer studenterna varandra. Genom att organisera sig kan både enskilda och grupper av studenters intressen tas tillvara på bästa sätt. Denna organisering måste givetvis ha ett oberoende mot högskolan. Det är en förutsättning för ett fortsatt fungerande studentinflytande att organisering av studenter sker i form av studentkårer.

Högskolans demokratiska grund

Högskolan styrs genom demokratiska principer och beslut. Alla studenter, som individer och kollektiv, är medaktörer inom den högre utbildningen. Högskolan är en central del i ett vitalt demokratiskt samhälle. För detta krävs att högskolan själv är demokratisk och att det råder en balans i representationen mellan olika aktörer.

Högskolans demokratiska grund innefattar ett skydd av individens rättigheter. Alla ska känna sig hemma i högskolan och hänsyn ska tas till människors olika förutsättningar. Inom högskolan råder kvalitativ och kvantitativ mångfald och jämställdhet. Akademins verksamhet finansieras av och påverkar hela samhället. Därför bör alla högskolor ha en bred representation av personer med olika kompetens och bakgrund i sina styrelser.

Studenter inom olika utbildningsinriktningar och på olika nivåer har betydande gemensamma intressen. En mångfald bland studentrepresentanterna gällande deras bakgrund och identitet, såväl som stadium i utbildningen (grundnivå, avancerad nivå eller forskarutbildning) är avgörande för ett reellt studentinflytande.

För att uppnå detta anser SFS:

Utbildningars användbarhet

En utbildning av hög kvalitet där studenten utvecklar generella färdigheter och kompetenser i kombination med ämneskunskaper ger en användbar utbildning, något som ska ses som en viktig kvalitetsaspekt. En tydligare koppling mellan utbildning och arbetslivet är en viktig faktor för att skapa en användbar utbildning.

Vissa utbildningar svarar mot väl kända behov på arbetsmarknaden medan andra istället skapar förutsättningar att skapa nya näringar. Förmågan att bidra till nya näringar samt att identifiera möjligheter och skapa resurser, för att tillvarata dessa möjligheter, är något det ska finnas stöd för inom högskolan. Studenter med intresse för entreprenörskap ska därför erbjudas möjligheten att få information och stöd från lärosätet och relevanta aktörer från arbetsmarknaden om entreprenörskap.

Arbetslivsanknytning

För att underlätta övergången från studier till arbetsliv är arbetslivskontakter under studietiden av stor vikt. Kunskapsutbyte mellan kritiskt tänkande studenter och nutidsperspektiv på arbetsmarknaden från representanter i arbetslivet är kvalitetshöjande. I utformningen av varje högskoleutbildning ska det finnas en tydlig koppling till arbetslivet och närvaro av representanter från olika delar av detsamma. Ambitionen måste alltid vara att studenter kan dra nytta av de kompetenser de tillgodogör sig i sin utbildning.

Genom att samverka med det omgivande samhället inom utbildning såväl som forskning skapas innovativa idéer som bidrar till samhällsutvecklingen. Genom att lärosätena skapar en plattform för samverkan med det omgivande samhället skapar de även förutsättningar för en god arbetslivsanknytning.

Samverkan mellan utbildning och arbetsliv i form av integrering av teori och praktik bör implementeras fullskaligt. En gemensam plattform för studenter och företrädare för arbetslivet under utbildningen möjliggör en tydligare samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

För att uppnå detta anser SFS:

Forskarutbildning och forskning

Svensk forskarutbildning ska ha en hög status internationellt. Något som måste värnas genom att kontinuerligt vidta kvalitetshöjande åtgärder. Höga krav på det vetenskapliga och konstnärliga innehållet i avhandlingen eller dokumenterade konstnärliga projekt och en offentlig disputation utgör mycket viktiga bidrag till den höga statusen.

Viktigt är också att doktorander betraktas som en självklar del i de miljöer som de bedriver sin forskning i, att de har samma möjligheter och ansvar som övriga forskare. Att doktorander därför både har status som student men framför allt som en ung forskare är av yttersta vikt.

När akademin blir mer och mer internationaliserad ökar också den kulturella mångfalden bland doktoranderna och antalet doktorander som inte har svenska som modersmål. Det blir därför allt viktigare att handledare har tillräckliga kunskaper om skillnader mellan olika utbildningskulturer och att all information och blanketter inom forskarutbildningen finns tillgängliga på engelska.

Antagning och finansiering

För att säkra hög kvalitet och status inom den svenska forskarutbildningen och för att bredda rekryteringen krävs att platser på forskarutbildningen alltid utlyses och att det sker en antagning i konkurrens. En välfungerande och säker finansiering under hela utbildningen är centralt för doktorandens framgång och viktigt ur ett jämställdhet- och mångfaldsperspektiv . Svensk forskarutbildning är fyraårig och ska så förbli, inga konstruktioner som förkortar utbildningen eller minskar lärosätenas ansvar för studenten eller ställer doktoranden utanför trygghetssystem får förekomma.

För att uppnå detta anser SFS:

Utbildningen

Att all utbildning ska vila på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund är en självklarhet, inom forskarutbildningen innebär det bland annat att alla doktorander ska ha rätten att vistas i en vetenskaplig eller konstnärlig miljö under sin utbildningstid. Nyckeln till utveckling under forskarutbildningen är handledning. En bra handledning utgår från doktorandens förutsättningar och kräver att handledarna har en fullgod utbildning i att handleda.

Under utbildningstiden är den individuella studieplanen ett centralt dokument som måste följas upp regelbundet för att garantera och markera framsteg för doktoranden. Då uppföljning och andra åtaganden hos handledarna kan fallera är det viktigt att doktoranden har möjligheten att byta handledare. Liksom på grundutbildningen är kurser en viktig del av utbildningen på forskarnivå. Det måste därför finnas relevanta kurser anpassade till doktorandernas behov, både sådana som fördjupar inom forskarutbildningsämnet och breddande kurser. Som en del i en vetenskaplig eller konstnärlig miljö med samma ansvar och möjligheter som övriga forskare och lärare är det naturligt att doktoranden tar del av de sysslor som måste genomföras, så kallad institutionstjänstgöring. Denna ska utformas så att det blir en möjlighet till vidare meritering för doktoranden utan att vara ett avbrott i den pågående utbildningen. Undervisning är ett exempel på något som ofta är meriterande för doktoranden i en framtida karriär, med undervisning kommer också ansvaret inför studenterna, att doktorander förbereds för detta är därför en självklarhet.

För att uppnå detta anser SFS:

Lärosätets organisering och uppföljning

Med ökande möjligheter för lärosätena att själva besluta om sin organisering kommer också nya möjligheter att förbättra forskarutbildningen och forskningens kvalitet och förutsättningar. Det är dock viktigt att upprätthålla de system som idag säkerställer kvaliteten. Att studieplaner för forskarutbildningsämnen och andra ärenden som rör forskarutbildningen bereds och beslutas om i kollegiala organ med personer insatta i ämnets egenheter är av stor betydelse.

En forskarutbildning behöver inte enbart leda till en karriär som forskare, majoriteten av de disputerade inleder en karriär utanför akademin. Först när man har kartlagt karriärvägarna för de disputerade kan man arbeta för att förstärka de delar av forskarutbildningen som tränar doktoranden i färdigheter som ger konkurrensfördelar i den framtida karriären.

Trots många gånger goda intentioner hamnar ibland enskilda doktorander i svåra situationer, det kan röra allt från den personliga relationen med handledaren till trakasserier, lärosätena måste därför se till att det finns stöd för dessa.

För att uppnå detta anser SFS:

Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda