http://wiki.sfs.se/index.php?title=Special:Bidrag/Frida&feed=atom&limit=50&target=Frida&year=&month=SFS Wiki - Användarbidrag [sv]2024-03-29T14:32:56ZFrån SFS WikiMediaWiki 1.16.2http://wiki.sfs.se/wiki/European_Students%27_UnionEuropean Students' Union2011-08-29T13:48:16Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'''The European Students' Union''' (ESU) är en paraplyorganisation bestående av 45 nationella studentorganisationer från 38 länder (December 2010). ESU arbetar främst med påverkansarbete gentemot EU och är en aktiv part i arbetet med EU2020 och frågor gällande [[Bolognaprocessen]]. <br />
<br />
ESU har årligen två konferenser ''ESC - European Students' Convention'' som behandlar olika aktuella ämnen. Årligen är också två ''BM - Board Meeting'' som fungerar som ESU:s fullmäktige. Dessa möten cirkulerar mellan ESU:s medlemsländer.<br />
<br />
ESU kallades tidigare ''ESIB - National Unions of Students in Europe''<ref>http://www.esib.org/index.php/home</ref>. <br />
<br />
[[SFS]] är medlem i ESU.<br />
<br />
== Externa länkar ==<br />
*[http://www.esu-online.org ESU]<br />
*[http://www.esib.org ESIB]<br />
<br />
== Referenser ==<br />
<references /><br />
<br />
[[kategori:internationellt]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Utbildning_2020Utbildning 20202011-08-29T12:20:14Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'Utbildning 2020' bygger vidare på det tidigare arbetsprogrammet Utbildning 2010 (Education and Training 2010) samt Lissabonstrategin. Det uttalade målet i [[Lissabonstrategin]] är att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen. Den nya ekonomiska strategin heter [[EU2020]].<br />
<br />
Utbildning 2020 spänner över hela utbildningssystemen i ett livslångt perspektiv. Det livslånga lärandet omfattar såväl det formella lärandet som det icke-formella eller informella lärandet. Det omfattar också alla nivåer: från förskoleverksamhet och skolverksamhet till högre utbildning, yrkesutbildning och lärande i vuxen ålder.<br />
<br />
<br />
Utbildning 2020 innehåller fyra strategiska utbildningsmål:<br />
<br />
-Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet<br />
<br />
-Att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet<br />
<br />
-Att främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap<br />
<br />
-Att öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer <br />
<br />
<br />
<ref> </ref><br />
http://www.sweden.gov.se/sb/d/9746/a/19053<br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Utbildning_2020Utbildning 20202011-08-29T12:18:48Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'Utbildning 2020' bygger vidare på det tidigare arbetsprogrammet Utbildning 2010 (Education and Training 2010) samt Lissabonstrategin. Det uttalade målet i [[Lissabonstrategin]] är att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen.<br />
<br />
Utbildning 2020 spänner över hela utbildningssystemen i ett livslångt perspektiv. Det livslånga lärandet omfattar såväl det formella lärandet som det icke-formella eller informella lärandet. Det omfattar också alla nivåer: från förskoleverksamhet och skolverksamhet till högre utbildning, yrkesutbildning och lärande i vuxen ålder.<br />
<br />
<br />
Utbildning 2020 innehåller fyra strategiska utbildningsmål:<br />
<br />
-Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet<br />
<br />
-Att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet<br />
<br />
-Att främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap<br />
<br />
-Att öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer <br />
<br />
<br />
<ref> </ref><br />
http://www.sweden.gov.se/sb/d/9746/a/19053<br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Utbildning_2020Utbildning 20202011-08-29T12:18:27Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>''Utbildning 2020'' bygger vidare på det tidigare arbetsprogrammet Utbildning 2010 (Education and Training 2010) samt Lissabonstrategin. Det uttalade målet i [[Lissabonstrategin]] är att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen.<br />
<br />
Utbildning 2020 spänner över hela utbildningssystemen i ett livslångt perspektiv. Det livslånga lärandet omfattar såväl det formella lärandet som det icke-formella eller informella lärandet. Det omfattar också alla nivåer: från förskoleverksamhet och skolverksamhet till högre utbildning, yrkesutbildning och lärande i vuxen ålder.<br />
<br />
<br />
Utbildning 2020 innehåller fyra strategiska utbildningsmål:<br />
<br />
-Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet<br />
<br />
-Att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet<br />
<br />
-Att främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap<br />
<br />
-Att öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer <br />
<br />
<br />
<ref> </ref><br />
http://www.sweden.gov.se/sb/d/9746/a/19053<br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Utbildning_2020Utbildning 20202011-08-29T12:17:56Z<p>Frida: Skapade sidan med '''Utbildning 2020'' bygger vidare på det tidigare arbetsprogrammet Utbildning 2010 (Education and Training 2010) samt Lissabonstrategin. Det uttalade målet i [[Lissabonstrategi...'</p>
<hr />
<div>''Utbildning 2020'' bygger vidare på det tidigare arbetsprogrammet Utbildning 2010 (Education and Training 2010) samt Lissabonstrategin. Det uttalade målet i [[Lissabonstrategin]] är att bli den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen.<br />
<br />
Utbildning 2020 spänner över hela utbildningssystemen i ett livslångt perspektiv. Det livslånga lärandet omfattar såväl det formella lärandet som det icke-formella eller informella lärandet. Det omfattar också alla nivåer: från förskoleverksamhet och skolverksamhet till högre utbildning, yrkesutbildning och lärande i vuxen ålder.<br />
<br />
<br />
Utbildning 2020 innehåller fyra strategiska utbildningsmål:<br />
<br />
-Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet <br />
-Att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet <br />
-Att främja lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap <br />
-Att öka kreativiteten och innovationsförmågan, inklusive företagarandan, på alla utbildningsnivåer <br />
<br />
<br />
<ref> </ref><br />
http://www.sweden.gov.se/sb/d/9746/a/19053<br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/EU2020EU20202011-08-29T12:14:18Z<p>Frida: Skapade sidan med 'EU2020 är EU kommissionens nya ekonomiska strategi. EU-kommissionen vill prioritera tre områden fram till 2020: Utbildning, sysselsättning och grön tillväxt. EU:s gemensamma...'</p>
<hr />
<div>EU2020 är EU kommissionens nya ekonomiska strategi. EU-kommissionen vill prioritera tre områden fram till 2020: Utbildning, sysselsättning och grön tillväxt. EU:s gemensamma utbildningsmål kallas [[Utbildning 2020]].<br />
<ref> </ref><br />
<br />
http://www.europaportalen.se/tema/eu2020<br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/NOM/BOMNOM/BOM2011-08-29T12:02:00Z<p>Frida: Omdirigerar till Nordiskt Ordförandemöte</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING[[Nordiskt Ordförandemöte]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/NOMNOM2011-08-29T12:01:29Z<p>Frida: Omdirigerar till Nordiskt Ordförandemöte</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING[[Nordiskt Ordförandemöte]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/NOMNOM2011-08-29T12:00:26Z<p>Frida: Omdirigerar till Nordiskt ordförandemöte</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING[[Nordiskt ordförandemöte]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/NOMNOM2011-08-29T11:59:32Z<p>Frida: Skapade sidan med '#NOMNordiskt ordförandemöte'</p>
<hr />
<div>#NOM[[Nordiskt ordförandemöte]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Nordiskt_Ordf%C3%B6randem%C3%B6teNordiskt Ordförandemöte2011-08-29T11:57:38Z<p>Frida: Skapade sidan med 'SFS deltar på sammanträden i ''Nordiskt ordförandemöte'' (NOM), som är ett regionalt samarbetsnätverk med medlemmar från de nordiska och de baltiska länderna. Sedan d...'</p>
<hr />
<div>[[SFS]] deltar på sammanträden i ''Nordiskt ordförandemöte'' (NOM), som är ett regionalt samarbetsnätverk med medlemmar från de nordiska och de baltiska länderna. Sedan de baltiska staterna inkluderades i nätverket benämns det NOM/BOM.</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/EurostudentEurostudent2011-07-07T13:26:49Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'''Eurostudent''' är ett europeiskt projektet som fokuserar på den högre utbildningens [[sociala dimension]] ur ett studentperspektiv. Eurostudent består av studentundersökningar<br />
i flera länder och utgår från ett gemensamt frågebatteri för att möjliggöra<br />
jämförelser. Projektet fokuserar på studenternas socioekonomiska bakgrund och på deras levnadsvillkor.<br />
<br />
Eurostudent är sprunget ur [[Bolognaprocessen|Bolognaprocessens]] sociala dimension som syftar på allas<br />
möjlighet att delta i högre utbildning.<br />
<br />
Den fjärde omgången av Eurostudent började i november 2008 och beräknas vara klart i oktober 2011. 25 europeiska länder bidrar aktivt till projektet. [[Högskoleverket]] representerar Sverige i projektet.<br />
<br />
<ref> http://www.eurostudent.eu/ </ref><br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/EurostudentEurostudent2011-07-07T13:25:48Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'''Eurostudent''' är ett europeiskt projektet som fokuserar på den högre utbildningens [[sociala dimension]] ur ett studentperspektiv. Eurostudent består av studentundersökningar<br />
i flera länder och utgår från ett gemensamt frågebatteri för att möjliggöra<br />
jämförelser. Projektet fokuserar på studenternas socioekonomiska bakgrund och på deras levnadsvillkor.<br />
<br />
Eurostudent är sprunget ur [[Bolognaprocessen|Bolognaprocessens]] sociala dimension som syftar på allas<br />
möjlighet att delta i högre utbildning.<br />
<br />
Den fjärde omgången av EUROSTUDENT började i november 2008 och beräknas vara klart i oktober 2011. 25 europeiska länder bidrar aktivt till projektet. [[Högskoleverket]] representerar Sverige i projektet.<br />
<br />
<ref> http://www.eurostudent.eu/ </ref><br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/EurostudentEurostudent2011-07-07T13:18:24Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'''Eurostudent''' är ett europeiskt projektet som fokuserar på den högre utbildningens [[sociala dimension]] ur ett studentperspektiv. Eurostudent består av studentundersökningar<br />
i flera länder och utgår från ett gemensamt frågebatteri för att möjliggöra<br />
jämförelser. Projektet fokuserar på studenternas socioekonomiska bakgrund och på deras levnadsvillkor.<br />
<br />
Eurostudent är sprunget ur [[Bolognaprocessen|Bolognaprocessens]] sociala dimension som syftar på allas<br />
möjlighet att delta i högre utbildning.<br />
<br />
<ref> http://www.eurostudent.eu/ </ref><br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Social_dimensionSocial dimension2011-07-07T13:16:39Z<p>Frida: Omdirigerar till Bolognaprocessen#Social dimension – Den sociala dimensionen</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING[[Bolognaprocessen#Social dimension – Den sociala dimensionen]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Social_dimensionSocial dimension2011-07-07T13:16:12Z<p>Frida: Omdirigerar till Bolognaprocessen# Social dimension - Den sociala dimentionen</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING[[Bolognaprocessen# Social dimension - Den sociala dimentionen]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/EurostudentEurostudent2011-07-07T13:14:02Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'''Eurostudent''' är ett europeiskt projektet som fokuserar på den högre utbildningens [[sociala dimension]] ur ett studentperspektiv. Eurostudent består av studentundersökningar<br />
i flera länder och utgår från ett gemensamt frågebatteri för att möjliggöra<br />
jämförelser. Det fokuserar på studenternas socioekonomiska bakgrund och på deras levnadsvillkor.<br />
<br />
Eurostudent är sprunget ur [[Bolognaprocessen|Bolognaprocessens]] sociala dimension som syftar på allas<br />
möjlighet att delta i högre utbildning.<br />
<br />
<ref> http://www.eurostudent.eu/ </ref><br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/EurostudentEurostudent2011-07-07T13:13:20Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'''Eurostudent''' är ett europeiskt projektet som fokuserar på den högre utbildningens [[sociala<br />
dimension]] ur ett studentperspektiv. Eurostudent består av studentundersökningar<br />
i flera länder och utgår från ett gemensamt frågebatteri för att möjliggöra<br />
jämförelser. Det fokuserar på studenternas socioekonomiska bakgrund och på deras levnadsvillkor.<br />
<br />
Eurostudent är sprunget ur [[Bolognaprocessen|Bolognaprocessens]] sociala dimension som syftar på allas<br />
möjlighet att delta i högre utbildning.<br />
<br />
<ref> http://www.eurostudent.eu/ </ref><br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/EurostudentEurostudent2011-07-07T13:12:01Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'''Eurostudent''' är ett europeiskt projektet som fokuserar på den högre utbildningens [[sociala<br />
dimension]] ur ett studentperspektiv. Eurostudent består av studentundersökningar<br />
i flera länder och utgår från ett gemensamt frågebatteri för att möjliggöra<br />
jämförelser. Det fokuserar på studenternas socioekonomiska bakgrund och på deras levnadsvillkor.<br />
<br />
Eurostudent är sprunget ur [[Bolognaprocessens]] sociala dimension som syftar på allas<br />
möjlighet att delta i högre utbildning.<br />
<br />
<ref> http://www.eurostudent.eu/ </ref><br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/EurostudentEurostudent2011-07-07T13:08:43Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>""Eurostudent"" är ett europeiskt projektet som fokuserar på den högre utbildningens [sociala<br />
dimension] ur ett studentperspektiv]. Eurostudent består av studentundersökningar<br />
i flera länder och utgår från ett gemensamt frågebatteri för att möjliggöra<br />
jämförelser. Det fokuserar på studenternas socioekonomiska bakgrund och på deras levnadsvillkor.<br />
<br />
Eurostudent är sprunget ur [Bolognaprocessens] sociala dimension som syftar på allas<br />
möjlighet att delta i högre utbildning.<br />
<br />
<ref> http://www.eurostudent.eu/ </ref><br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/EurostudentEurostudent2011-07-07T13:07:58Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>""Eurostudent"" är ett europeiskt projektet som fokuserar på den högre utbildningens [sociala<br />
dimension] ur ett studentperspektiv. Eurostudent består av studentundersökningar<br />
i flera länder och utgår från ett gemensamt frågebatteri för att möjliggöra<br />
jämförelser. Det fokuserar på studenternas socioekonomiska bakgrund och på deras levnadsvillkor.<br />
<br />
Eurostudent är sprunget ur Bolognaprocessens sociala dimension som syftar på allas<br />
möjlighet att delta i högre utbildning.<br />
<br />
<ref> http://www.eurostudent.eu/ </ref><br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/EurostudentEurostudent2011-07-07T12:34:52Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>""Eurostudent"" är ett europeiskt projektet som fokuserar på den högre utbildningens [[sociala<br />
dimension]] ur ett studentperspektiv. Eurostudent består av studentundersökningar<br />
i flera länder och utgår från ett gemensamt frågebatteri för att möjliggöra<br />
jämförelser. Det fokuserar på studenternas socioekonomiska bakgrund och på deras levnadsvillkor.<br />
<br />
Eurostudent är sprunget ur Bolognaprocessens sociala dimension som syftar på allas<br />
möjlighet att delta i högre utbildning.<br />
<br />
<ref> http://www.eurostudent.eu/ </ref><br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/EurostudentEurostudent2011-07-07T12:31:39Z<p>Frida: Skapade sidan med '""Eurostudent"" är ett europeiskt projektet som fokuserar på den högre utbildningens sociala dimension ur ett studentperspektiv. Eurostudent består av studentundersökningar ...'</p>
<hr />
<div>""Eurostudent"" är ett europeiskt projektet som fokuserar på den högre utbildningens sociala<br />
dimension ur ett studentperspektiv. Eurostudent består av studentundersökningar<br />
i flera länder och utgår från ett gemensamt frågebatteri för att möjliggöra<br />
jämförelser. Det fokuserar på studenternas socioekonomiska bakgrund och på deras levnadsvillkor.<br />
<br />
Eurostudent är strunget ur Bolognaprocessens sociala dimension som syftar på allas<br />
möjlighet att delta i högre utbildning.</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Life-long_learningLife-long learning2011-06-23T12:59:09Z<p>Frida: Omdirigerar till Bolognaprocessen#Life-long Learning – Livslångt lärande</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING[[Bolognaprocessen#Life-long Learning – Livslångt lärande]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Life-long_learningLife-long learning2011-06-23T12:58:20Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING[[Bolognaprocessen#Life-long Learning – [[Livslångt lärande]]]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Life-long_learningLife-long learning2011-06-23T12:57:53Z<p>Frida: Omdirigerar till Bolognaprocessen#Life-long Learning – [[Livslångt lärande</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING[[Bolognaprocessen#Life-long Learning – [[Livslångt lärande]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Life-long_learningLife-long learning2011-06-23T12:55:56Z<p>Frida: Omdirigerar till Bolognaprocessen#Life-long Learning</p>
<hr />
<div>#OMDIRIGERING[[Bolognaprocessen#Life-long Learning]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Life-long_learningLife-long learning2011-06-23T12:55:31Z<p>Frida: Skapade sidan med '##OMDIRIGERINGBolognaprocessen#Life-long Learning '</p>
<hr />
<div>##OMDIRIGERING[[Bolognaprocessen#Life-long Learning ]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Livsl%C3%A5ngt_l%C3%A4randeLivslångt lärande2011-06-23T12:53:58Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>Tanken om livslångt utgår från åtminstone två principer. Dels att individens lärande inte är avslutat i ungdomsåren,utan fortgår och bör fortgå under hela livet. Dels att lärandet inte sker enbart eller kanske ens främst inom ramen för olika typer av formell utbildning, utan även i arbetslivet och i vardagen (den senare typen av lärande kallas ofta informellt lärande eller, helt enkelt,vardagslärande).<br />
<br />
Inom [[Bolognaprocessen]] pratar man om [[life-long learning]].<br />
<br />
<br />
<ref>http://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf </ref><br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/BolognaprocessenBolognaprocessen2011-06-23T12:51:53Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>Det svenska högskolesystemet har förändrats en hel del de senaste åren till följd av den så kallade '''Bolognaprocessen'''. Processen bygger på '''Bolognadeklarationen''' och har som mål att göra Europa till ett sammanhållet område för högre utbildning.<ref name="bolognaprocessen">http://www.hsv.se/internationellt/hogskolanivarlden/bolognaprocessen.4.5ad971d012b748da22e80001642.html</ref><br />
<br />
===Bakgrund===<br />
Bolognadeklarationen har fått sitt namn efter ett möte i Bologna år 1999. Där undertecknade 29 europeiska länder en deklaration om att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa. I dag är över fyrtio länder anslutna till detta europeiska samarbete. Sedan Bolognadeklarationen undertecknades har utbildningsministrarna i Europa haft regelbundna uppföljningsmöten där kommunikéer om det fortsatta samarbetet har antagits.<ref name="bolognaprocessen"/><br />
<br />
===Bolognaprocessens tre mål===<br />
Syftet med Bolognaprocessen är att Europa år 2010 ska vara ett sammanhållet europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area). De tre övergripande målen är att:<ref name="bolognaprocessen"/><br />
*främja rörlighet<br />
*främja anställningsbarhet<br />
*främja Europas konkurrens- och attraktionskraft som utbildningskontinent.<br />
<br />
<br />
===Vad har hänt hittills?===<br />
För Sveriges del har Bolognaprocessen bland annat inneburit att Sveriges riksdag har ratificerat (godkänt) Lissabonkonventionen, som handlar om ömsesidigt erkännande av utbildningar i andra länder.<br />
<br />
En annan nyhet som Bolognaprocessen fört med sig är att alla som tar en akademisk examen får en examensbilaga ([[Diploma Supplement]]) som gör det lättare att använda examen utomlands.<br />
<br />
Den svenska högskolan har dessutom fått en ny utbildnings- och examensstruktur med tre nivåer.<br />
<br />
Liknande aktiviteter pågår i de övriga länderna. Hur långt respektive land kommit med att anpassa sitt utbildningssystem till de gemensamma målen kan du läsa om på Bolognasekretariatet.<ref name="bolognaprocessen"/><br />
<br />
===Bolognaexpertgrupp===<br />
Huvudaktörerna i Bolognaprocessen är de anslutna ländernas regeringar, universitet och högskolor, studentorganisationer och andra intresseorganisationer.<br />
<br />
På initiativ av Europeiska kommissionen har länderna bildat nationella grupper av Bolognaexperter. I grupperna finns representanter från rektorsnivån, undervisande personal, studenter (utsedda av [[SFS]]) samt andra experter inom området högre utbildning.<ref name="bolognaprocessen"/><br />
<br />
===Deklarationens rättsliga status===<br />
Bolognadeklarationen är inte ett folkrättsligt bindande dokument. Deklarationen behandlar frågor som finns i annan lagstiftning, till exempel i EG:s direktiv om erkännande av examina samt Europarådets och Unescos konvention om erkännande av bevis på högre utbildning i Europaregionen, den så kallade '''Lissabonkonventionen'''.<ref name="bolognaprocessen"/><br />
<br />
==Politik==<br />
Nedan följer några områden som är centrala i Bolognaprocessen. Studentrörelsen är genom [[European Students' Union]] (ESU) synnerligen aktiva i frågorna. Många termer är på engelska och därför följer nedan både den engelska och svenska benämningen.<br />
<br />
===Social dimension – Den sociala dimensionen===<br />
När Bolognaprocessen startade år 1999 var inte den sociala dimensionen med som en del av deklarationen. Den kom upp på dagordningen när studenterna involverades i Bolognaprocessen i Prag 2001, men det var först i Bergen 2005 som ministrarna beslöt att dimensionen skulle bli en väsentlig del av Bolognaprocessen. <br />
<br />
I London, 2007, formulerade ministrarna följande mål: Studentpopulationen som antas, deltar och avslutar högre utbildning ska på alla nivåer avspegla befolkningens mångfald. Hinder som kan kopplas till socioekonomisk bakgrund ska inte hindra studenter från att avsluta sin utbildning. Nationella handlingsplaner ska upprättas. Ministrarna gav i uppdrag till EUROSTAT (statistiska verket inom EU) och EUROSTUDENT (samlar information om Bolognaprocessens sociala dimension inom Europa – fokuserar på socioekonomisk bakgrund och levnadsvillkor samt undersöker tillfällig internationell mobilitet) att utveckla jämförbara och tillförlitliga indikatorer för att kunna mäta framsteg inom den sociala dimensionen.<br />
<br />
ESU anser att många länder inte har prioriterat den sociala dimensionen, och vill se ändring på det. Studieavgifter är ett ekonomiskt hinder för att studera. FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter art 13:2c) säger att ”högre utbildning skall göras lika tillgänglig för alla som har fallenhet för sådan utbildning genom alla lämpliga åtgärder och särskilt genom att gradvis göras kostnadsfri”.<br />
<br />
Sverige har till undersökningen Bologna with student eyes 2009<ref name="studenteyes">http://www.esib.org/index.php/Publications/official-publications/567-bologna-with-student-eyes-2009.html</ref> svarat på frågan att vår regering inte ser den sociala dimensionen som prioriterad.<br />
<br />
===Student Participation – Studentinflytande===<br />
I Berlinkomminukén (2003) stadgas att studenter är fullvärdiga och jämställda parter på alla nivåer av den högre utbildningens styrning. Studenternas inflytande och delaktighet är både en rättighet och en skyldighet. ESU rapporterar att flertalet nationella studentorganisationer inte är nöjda med studentinflytandet i respektive land. ESU:s slutsats är att lagstiftning är nödvändig för att garantera studentinflytande samt att finansieringen av studentorganisationerna bör gransaks så att deras oberoende inte äventyras.<br />
<br />
===Quality Assurance – Kvalitetssäkring===<br />
Det främsta målet med Bolognaprocessen är att skapa större rörlighet för studenter och arbetssökande akademiker i Europa. Därför är det viktigt att utbildningar i olika länder är jämförbara och håller en jämn kvalitet. Organisationen ENQA ([[The European Association for Quality Assurance in Higher Education]]) har inom ramen för Bolognaprocessen utarbetat ömsesidigt accepterade kriterier och metoder för kvalitetssäkring genom [[European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area]] (ESG).<br />
<br />
===Cycles– Nivåer=== <br />
1 januari 2007 infördes en ny examensstruktur i Sverige, som en anpassning till arbetet med Bolognaprocessen. Högre utbildning delas idag in i grundnivå, avancerad nivå och forskningsnivå. På grundnivå delas examina in i generella examina och yrkesexamina. <br />
<br />
===ECTS===<br />
[[European Credit Transfer and Accumulation System]], ECTS, heter det europeiska systemet för överföring av studiemeriter. Studiepoängsystemet bygger på att ett läsår omfattar 60 ECTS-poäng i samtliga länder, oavsett hur långt läsåret är.<br />
<br />
=== Workload ===<br />
Workload betyder arbetsinsats och används när utbildningar utvärderas och bedöms.<br />
Tanken med ECTS är att ett poäng ska innebära en viss arbetsinsats – ungefär 24-30 timmar per poäng. Enligt ESU bedöms inte arbetsinsats korrekt i de flesta länder som infört ECTS, däribland Sverige. I stället för att mäta arbetsinsats bedöms utbildningar ofta genom learning outcomes, vilket enligt ESU innebär långdragna processer som ofta bara går på ytan. Den inkorrekta implementeringen av ECTS kolliderar med den flexibilitet som ett lärandecentrerat system bör ha<ref name="studenteyes" />.<br />
<br />
===Learning Outcomes – Lärandemål===<br />
Ett viktigt inslag i Bolognaprocessen är att fokus flyttas från lärare till student. Ett redskap för att uppnå detta är learning outcomes, som beskriver vilken nivå av kunskap, förståelse och färdigheter studenten ska ha uppnått efter genomgången kurs. Detta medför att den kunskap studenten erhållit tydliggörs för allmänheten, arbetsgivare och de undervisande lärarna. <br />
<br />
Enligt ESU är merparten av de länder som deltar i Bolognaprocessen medvetna om att att learning outcomes är en obligatorisk del av reformen. Många lärosäten definierar dock inte learning outcomes, eller har dålig kunskap om hur man göra det. De nordiska länderna har kommit långt på detta område och tillämpar learning outcomes inte bara på program, utan även på kurser.<br />
<br />
===Qualifications Frameworks – Refrensram för kvalifikationer===<br />
European Qualifications Framework (EQF) är ett EU-initiativ för att åstadkomma ett gemensamt referensverk för att möjliggöra jämförelse och översättning mellan olika länders utbildningsnivåer/utbildningssystem.<br />
EQF erbjuder verktyg för att beskriva examina, vilket hjälper medlemsländerna, arbetstagare och enskilda personer att jämföra avlagda examina inom EU:s olika utbildningssystem. I EQF beskrivs inlärningsresultaten som kunskap, färdighet och kompetens. Fokuseringen på inlärningsresultaten gör att arbetsmarknadens kompetensbehov och kompetensen som utbildningen ger bättre möter varandra. Det blir också enklare att erkänna, överföra och använda examina och kompetens i olika utbildningssystem samt identifiera och erkänna informellt lärande och vardagslärande. EQF består av åtta olika nivåer, som täcker examina från yrkesutbildningen och till den högsta akademiska utbildningen.<br />
<br />
The National Qualifications Framework (NQF) Den nationella referensramen för examina har sin utgångspunkt i den europeiska referensramen, som i sin tur bygger på det europeiska samarbetet i Bolognaprocessen.<br />
<br />
===The Diploma Supplement===<br />
En bilaga till varje [[examensbevis]] som kallas [[Diploma Supplement]] och [[Högskoleverket]] anger vad den ska innehålla.<br />
<br />
===Life-long Learning – [[Livslångt lärande]]===<br />
Livslångt lärande har funnits med I Bolognaprocessen sedan Bologna deklarationen år 1999.<br />
<br />
===Student-centred learning ===<br />
Student-centred learning (SCL) eller Studentcentrerat lärande är en viktig del av Bolognaprocessen som bygger på:<ref name="toolkit">http://www.esib.org/documents/publications/SCL_toolkit_ESU_EI.pdf</ref><br />
* Aktivt snarare än passivt lärande<br />
* En tyngdpunkt på fördjupat lärande och förståelse<br />
* Ökat ansvar från studenten<br />
* En ökad känsla av självständighet hos den som lär sig<br />
* Ett ömsesidigt beroende hos läraren och den som lär sig<br />
* Ömsesidig respekt mellan lärare och student<br />
* En reflekterande inställning till undervisning och lärandeprocessen hos både lärare och student<br />
<br />
===Rekommenderad läsning===<br />
Bologna with students eyes 2009 (esu) <ref name="studenteyes" /> <br />
<br />
<references><br />
<br />
[[kategori:Internationellt]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Livsl%C3%A5ngt_l%C3%A4randeLivslångt lärande2011-06-23T12:50:12Z<p>Frida: Skapade sidan med 'Tanken om livslångt utgår från åtminstone två principer. Dels att individens lärande inte är avslutat i ungdomsåren,utan fortgår och bör fortgå under hela livet. Dels ...'</p>
<hr />
<div>Tanken om livslångt utgår från åtminstone två principer. Dels att individens lärande inte är avslutat i ungdomsåren,utan fortgår och bör fortgå under hela livet. Dels att lärandet inte sker enbart eller kanske ens främst inom ramen för olika typer av formell utbildning, utan även i arbetslivet och i vardagen (den senare typen av lärande kallas ofta informellt lärande eller, helt enkelt,vardagslärande).<br />
<br />
<br />
<ref>http://www.ufn.gu.se/digitalAssets/1182/1182110_ellstrm.pdf </ref><br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/PraktikPraktik2011-05-17T11:25:17Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>==Minsta antalet praktiktillfällen==<br />
Om en student blir underkänd på praktiken har hon eller han rätt att få göra praktik igen. Det antal tillfällen som en student får göra praktik är i princip obegränsat, om inte högskolan har begränsat antalet tillfällen i kursplanen för den aktuella kursen. Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en student får göra praktik ska antalet tillfällen vara minst två.<br />
<br />
<br />
==Vem ansvarar för studentens arbetsmiljö på praktik?==<br />
Högskolan har ett ansvar att välja lämplig praktikmiljö. Skyddsansvaret för praktikanten ligger dock på företaget/platsen där praktiken sker. Det innebär att arbetsgivaren hålls ansvarig om praktikanten skadas i arbetet och att även utbildningsanordnaren kan drabbas av ansvar om det står klart praktikplatsen var olämplig. Ansvaret för arbetsmiljön, och för eventuella skador på grund av brister i den, påverkas inte av praktikantens arbetsrättsliga ställning eller av om han eller hon får lön.<br />
<br />
Arbetsrättsligt anses utbildning som sker i ett företag ofta som jämställt med annat arbete som utförs i företaget och studenten blir då att anse som arbetstagare, se tex Arbetsdomstolens domar AD 71 och 110/1981.<br />
<br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
<br />
{{stub}}</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/PraktikPraktik2011-05-17T11:25:03Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div><br />
==Minsta antalet praktiktillfällen==<br />
Om en student blir underkänd på praktiken har hon eller han rätt att få göra praktik igen. Det antal tillfällen som en student får göra praktik är i princip obegränsat, om inte högskolan har begränsat antalet tillfällen i kursplanen för den aktuella kursen. Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en student får göra praktik ska antalet tillfällen vara minst två.<br />
<br />
<br />
===Vem ansvarar för studentens arbetsmiljö på praktik?===<br />
Högskolan har ett ansvar att välja lämplig praktikmiljö. Skyddsansvaret för praktikanten ligger dock på företaget/platsen där praktiken sker. Det innebär att arbetsgivaren hålls ansvarig om praktikanten skadas i arbetet och att även utbildningsanordnaren kan drabbas av ansvar om det står klart praktikplatsen var olämplig. Ansvaret för arbetsmiljön, och för eventuella skador på grund av brister i den, påverkas inte av praktikantens arbetsrättsliga ställning eller av om han eller hon får lön.<br />
<br />
Arbetsrättsligt anses utbildning som sker i ett företag ofta som jämställt med annat arbete som utförs i företaget och studenten blir då att anse som arbetstagare, se tex Arbetsdomstolens domar AD 71 och 110/1981.<br />
<br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
<br />
{{stub}}</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/PraktikPraktik2011-05-17T11:21:44Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>===Vem ansvarar för studentens arbetsmiljö på praktik?===<br />
Högskolan har ett ansvar att välja lämplig praktikmiljö. Skyddsansvaret för praktikanten ligger dock på företaget/platsen där praktiken sker. Det innebär att arbetsgivaren hålls ansvarig om praktikanten skadas i arbetet och att även utbildningsanordnaren kan drabbas av ansvar om det står klart praktikplatsen var olämplig. Ansvaret för arbetsmiljön, och för eventuella skador på grund av brister i den, påverkas inte av praktikantens arbetsrättsliga ställning eller av om han eller hon får lön.<br />
<br />
Arbetsrättsligt anses utbildning som sker i ett företag ofta som jämställt med annat arbete som utförs i företaget och studenten blir då att anse som arbetstagare, se tex Arbetsdomstolens domar AD 71 och 110/1981.<br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
<br />
{{stub}}</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/PraktikPraktik2011-05-17T11:18:16Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>===Vem ansvarar för studentens arbetsmiljö på praktik?===<br />
Högskolan har ett ansvar att välja lämplig praktikmiljö. Skyddsansvaret för praktikanten ligger dock på företaget/platsen där praktiken sker. Det innebär att arbetsgivaren hålls ansvarig om praktikanten skadas i arbetet och att även utbildningsanordnaren kan drabbas av ansvar om det står klart praktikplatsen var olämplig. Ansvaret för arbetsmiljön, och för eventuella skador på grund av brister i den, påverkas inte av praktikantens arbetsrättsliga ställning eller av om han eller hon får lön.<br />
<br />
Arbetsrättsligt anses utbildning som sker i ett företag ofta som jämställt med annat arbete som utförs i företaget och studenten blir då att anse som arbetstagare, se tex Arbetsdomstolens domar AD 71 och 110/1981.<br />
[[kategori:juridik]]<br />
{{stub}}</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/PraktikPraktik2011-05-17T11:16:16Z<p>Frida: Skapade sidan med '===Vem ansvarar för studentens arbetsmiljö på praktik?=== Högskolan har ett ansvar att välja lämplig praktikmiljö. Skyddsansvaret för praktikanten ligger dock på företa...'</p>
<hr />
<div>===Vem ansvarar för studentens arbetsmiljö på praktik?===<br />
Högskolan har ett ansvar att välja lämplig praktikmiljö. Skyddsansvaret för praktikanten ligger dock på företaget/platsen där praktiken sker. Det innebär att arbetsgivaren hålls ansvarig om praktikanten skadas i arbetet och att även utbildningsanordnaren kan drabbas av ansvar om det står klart praktikplatsen var olämplig. Ansvaret för arbetsmiljön, och för eventuella skador på grund av brister i den, påverkas inte av praktikantens arbetsrättsliga ställning eller av om han eller hon får lön.<br />
<br />
Arbetsrättsligt anses utbildning som sker i ett företag ofta som jämställt med annat arbete som utförs i företaget och studenten blir då att anse som arbetstagare, se tex Arbetsdomstolens domar AD 71 och 110/1981.</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/InkomstskattInkomstskatt2011-05-11T09:52:38Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>Även efter [[kårobligatoriet]]s avskaffande är studentkårer befriade från '''inkomstskatt'''.<br />
<br />
I propositionen om avskaffandet av kårobligatoriet propositionen ''Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande'' (Prop. 2008/09:154)<ref>http://www.sweden.gov.se/sb/d/11356/a/122672</ref> motiveras varför studentkårer även i fortsättningen ska vara inkomstskattebefriade:<br />
<br />
{{Citat|Med det förslag som regeringen nu lägger fram kommer kårerna alltjämt att ha en fundamental uppgift i lärosätenas verksamhet. Det faktum att obligatoriet avskaffas innebär inte att kårernas grundläggande roll förändras. Det är av stor betydelse för kvalitetsutvecklingen vid universitet och högskolor att studenterna har ett väl fungerande inflytande. Som katalysatorer för studentinflytandet kommer kårerna alltjämt att ha en pådrivande kvalitetsutvecklande uppgift genom rollen att utse och stödja studentrepresentanter. Lärosätena kommer dessutom även fortsättningsvis att utöva visst överinseende över kårerna. Även om kårerna inte kommer att ta ut avgifter av enskilda, kvarstår att kärnverksamheten är nära kopplad till lärosätenas verksamhet. Ett avskaffande av obligatoriet innebär således inte att skälen för skattelättnaderna försvinner|(Prop 2008/2009:154, s.39)}}.<br />
<br />
Vad gäller [[moms]] är det dock mer oklart hur studentkårerna beskattas.<br />
<br />
<references/><br />
[[Kategori:Juridik]]<br />
[[Kategori:Ekonomi]]<br />
[[kategori:organisationshunden]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/MomsMoms2011-05-11T09:52:09Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>Mervärdesskattelagen (ML) är den lag som reglerar momsbeskattningen. SFS konstaterar att lagen idag inte uttryckligen ger undantag till studentkårer, nationer och deras samarbetsorgan vad gäller att betala moms. De undantag som görs i momslagen hänvisar till [[inkomstskatt]]elagens paragraf om ideella föreningar men inte till paragrafen om studentkårer. Studentkårer har en egen paragraf trots att de också är ideella föreningar - troligen på grund av hur studentkårernas verksamhet regleras i lag. Ändå verkar det som att de undantagits från mervärdesskatt, i många fall på samma grunder som ideella föreningar; är en förening undantagen från inkomstskatt är det också logiskt att föreningen undantas från mervärdesskatt. Det kan vidare bero på att verksamheterna inte ansetts vara yrkesmässiga och vinstdrivande, men SFS har efter samtal med finansdepartementet förstått att det är en fråga som inte hanterats. Det kan alltså vara så att kårerna undantagits från moms genom ett slags ”tyst överenskommelse”.<br />
<br />
Ideella föreningars momsplikt har nyligen utretts och är för tillfället en fråga för EU-kommissionen <ref>http://www.regeringen.se/sb/d/12856/a/143120</ref>.<br />
<br />
OBS! att stiftelsehögskolornas studentkårer momsbeskattas enligt reglerna för ideella föreningar.<br />
<br />
==Utredeningar==<br />
<br />
Moderniserade skatteregler för ideell sektor (SOU 2009:65) [[http://www.sfs.se/files/sfs/PJ2_2_0910_remissvar_moderniserade_skatteregler.pdf|SFS SFS remissvar]]<br />
<br />
Mervärdesskatt för ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) [[http://www.sfs.se/files/sfs/PJ2_3_0910_remissvar_Mervärdesskatt_för_den_ideella_sektorn.pdf|SFS SFS remissvar]]<br />
<br />
<br />
<references/><br />
[[Kategori:Juridik]]<br />
[[kategori:organisationshunden]] <br />
[[Kategori:Ekonomi]]<br />
<br />
{{Omdisposition}}</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/ECTS-po%C3%A4ngECTS-poäng2011-05-11T09:51:30Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'''European Credit Transfer and Accumulation System''', ECTS, heter det europeiska systemet för överföring av studiemeriter. Studiepoängsystemet bygger på att ett läsår omfattar 60 ECTS-poäng i samtliga länder, oavsett hur långt läsåret är. [[Högskoleförordningen]] (6 kap 2§) ändrades den 1 juli 2007 för att vara kompatibelt med ECTS. Ett års heltidsstudier, 60 ECTS, eller 60 [[högskolepoäng]] (hp) motsvarar 40 [[högskolepoäng|poäng]] (p) i det gamla svenska systemet. ECTS grundar sig på [[workload]] och [[learning outcomes]].<br />
<br />
[[kategori:internationellt]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/H%C3%B6gskolef%C3%B6rordningenHögskoleförordningen2011-05-11T09:50:46Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>I [[högskoleförordningen]] (1993:100)<ref>http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930100.HTM</ref> reglerar regeringen vad som gäller i [[högskola]]n. I [[högskolelagen]] framgår vad regeringen har stöd att meddela bestämmelser om i förordning.<br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/H%C3%B6gskolelagenHögskolelagen2011-05-11T09:50:26Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>[[Högskolelagen]] (1992:1434)<ref>http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.htm</ref> är den lag som reglerar högskolan. [[Högskoleförordningen]] är regeringens ytterligare bestämmelser om högskolan.<br />
<br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/H%C3%B6gskoleverketHögskoleverket2011-05-11T09:49:43Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'''Högskoleverket''' (HSV) är en myndighet i Sverige för frågor som rör universitet och högskolor.<br />
<br />
Högskoleverket leds av universitetskanslern. Högskoleverket är en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd. Insynsrådet fungerar som en rådgivande grupp till myndighetschefen och gör det också möjligt för regeringen och enskilda medborgare att få insyn i myndighetens verksamhet.<br />
<br />
SFS har [[studentrepresentanter]] i HSVs insynsråd.<br />
<br />
== Uppgifter == <br />
Högskoleverkets uppgifter är enligt dess hemsida att<ref>http://www.hsv.se/omhogskoleverket/vadgorhogskoleverket.4.539a949110f3d5914ec800056943.html</ref>:<br />
* Kontrollera högskoleutbildningarnas kvalitet<br />
* Utfärda examenstillstånd<br />
* Analyserar arbetsmarknaden för högskoleutbildade<br />
* Bevaka studenternas [[rättssäkerhet]]<br />
* Följa upp högskolans verksamhet<br />
* Sammanställa statistik om högskolesektorn<br />
* Värdera utländska utbildningar<br />
* Informera om och uppmuntra till studier<br />
* Bevaka högskoleutbildning i andra länder<br />
<br />
Högskoleverket är ansvarig granskare av [[kvalitetsutvärderingssystemet]].<br />
<br />
== Referenser ==<br />
<references /><br />
<br />
[[Kategori:Myndigheter]]<br />
<br />
[[kategori:organisationshunden]] [[kategori:rättighetshunden]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/F%C3%B6rvaltningslagenFörvaltningslagen2011-05-11T09:48:53Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>Eftersom högskolan utgör en förvaltningsmyndighet omfattas den av alla de regler som omgärdar myndigheter. De viktigaste gemensamma reglerna finns i '''förvaltningslagen'''. <br />
<br />
===Serviceskyldighet===<br />
Vissa bestämmelserna där är bra att känna till för studenter, till exempel högskolornas serviceskyldighet som går ut på att enskilda ska få hjälp med upplysningar så fort som möjligt. <br />
===Rättningstid===<br />
Hur lång tid det får ta att rätta en [[tentamen]] kan härledas till en allmän regel i förvaltningslagen om att ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Justitieombudsmannen har utifrån det uttalat att en norm om tre veckors rättningstid var ändamålsenlig. Uttalandet gällde en 5-poängskurs (7,5 högskolepoäng). <br />
<br />
<ref>http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/vanligafragorochsvar/examination.4.5593f6be118cbb45b1b800067.html</ref><br />
<ref>http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19860223.htm</ref><br />
{{Omdisposition}}<br />
<br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
<br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/F%C3%B6rvaltningslagenFörvaltningslagen2011-05-11T09:48:40Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>Eftersom högskolan utgör en förvaltningsmyndighet omfattas den av alla de regler som omgärdar myndigheter. De viktigaste gemensamma reglerna finns i '''förvaltningslagen'''. <br />
<br />
===serviceskyldighet===<br />
Vissa bestämmelserna där är bra att känna till för studenter, till exempel högskolornas serviceskyldighet som går ut på att enskilda ska få hjälp med upplysningar så fort som möjligt. <br />
===Rättningstid===<br />
Hur lång tid det får ta att rätta en [[tentamen]] kan härledas till en allmän regel i förvaltningslagen om att ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Justitieombudsmannen har utifrån det uttalat att en norm om tre veckors rättningstid var ändamålsenlig. Uttalandet gällde en 5-poängskurs (7,5 högskolepoäng). <br />
<br />
<ref>http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/vanligafragorochsvar/examination.4.5593f6be118cbb45b1b800067.html</ref><br />
<ref>http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19860223.htm</ref><br />
{{Omdisposition}}<br />
<br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
<br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/F%C3%B6rvaltningslagenFörvaltningslagen2011-05-11T09:47:34Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>Eftersom högskolan utgör en förvaltningsmyndighet omfattas den av alla de regler som omgärdar myndigheter. De viktigaste gemensamma reglerna finns i '''förvaltningslagen'''. Vissa bestämmelserna där är bra att känna till för studenter, till exempel högskolornas serviceskyldighet som går ut på att enskilda ska få hjälp med upplysningar så fort som möjligt. Hur lång tid det får ta att rätta en [[tentamen]] kan härledas till en allmän regel i förvaltningslagen om att ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Justitieombudsmannen har utifrån det uttalat att en norm om tre veckors rättningstid var ändamålsenlig. Uttalandet gällde en 5-poängskurs (7,5 högskolepoäng). <br />
<br />
<ref>http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/vanligafragorochsvar/examination.4.5593f6be118cbb45b1b800067.html</ref><br />
<ref>http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19860223.htm</ref><br />
{{Omdisposition}}<br />
<br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
<br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/ExaminationExamination2011-05-11T09:46:33Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>Examination är den process i vilken studenternas kunskaper och färdigheter prövas i enlighet med de mål som finns uppsatta för en kurs. Examinationen är grund för det betyg en student får på kurs eller delkurs.<br />
<br />
==Minsta antalet prov- och praktiktillfällen==<br />
Det antal tillfällen som en student får göra ett prov eller en praktik är i princip obegränsat, om inte högskolan har begränsat antalet tillfällen i kursplanen för den aktuella kursen. Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en student får göra ett prov, måste antalet tillfällen vara minst fem. Om det gäller praktik ska antalet tillfällen vara minst två.<br />
<br />
==Kan man överklaga betyg?==<br />
Nej, det är inte möjligt att överklaga ett betyg. Däremot kan man begära omprövning av ett betygsbeslut. Om en examinator finner att ett beslut om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska han eller hon ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och om det innebär att betyget inte sänks.<ref>6 kap. 24 § högskoleförordningen (1993:100)</ref><br />
<br />
==Har man rätt att byta examinator?==<br />
Ja, under vissa förutsättningar. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det.<ref>6 kap. 22 § högskoleförordningen (1993:100)</ref><br />
<br />
==Hur lång tid får en examinator ta på sig att rätta en tentamen?==<br />
Det finns inga särskilda nationella regler om det. I stället utgår man från en allmän regel i förvaltningslagen. Den regeln säger att ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. <br />
<br />
Högskoleverket har i tillsynsrapporten Rättssäker examination pekat på ett uttalande av Justitieombudsmannen om att en norm om tre veckors rättningstid var ändamålsenlig. Uttalandet gällde en 5-poängskurs (7,5 högskolepoäng). Högskoleverket ansåg att universitet och högskolor borde utfärda riktlinjer om hur lång rättningstiden får vara med Justitieombudsmannens uttalande som utgångspunkt<ref>http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/vanligafragorochsvar/examination.4.5593f6be118cbb45b1b800067.html</ref> <br />
<br />
==Lokala regelverk==<br />
[[Lokala regelverk]] baserar sig på beslut i universitetsstyrelsen eller av rektor. Det finns ofta mer precisa regler om examination att finna där.<br />
<br />
==[[Kursplan]]==<br />
[[Högskoleförordningen]] stadgar att det för en [[kurs]] skall finnas en kursplan. I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal [[högskolepoäng]], mål, krav på [[särskild behörighet]], formerna för bedömning av studenternas prestationer (examinationsformer) och de övriga föreskrifter som behövs.<ref>6 kap. 14-15§§ Högskoleförordningen</ref><br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
<br />
== Referenser ==<br />
<references /></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/UtbildningsplanUtbildningsplan2011-05-11T09:46:03Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>För utbildningsprogram skall det finnas en utbildningsplan. Av [[högskoleförordningen]] framgår att det för [[kurs]]erna inom programmet skall finnas [[kursplaner]]. I utbildningsplanen ska följande anges: de kurser som programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs (Högskoleförordningen 6:16-17§§).<br />
<br />
<br />
[[SUHF]] har kommit med följande rekommendationer för utbildningsplaner:<br />
I utbildningsplan ska anges:<br />
* De kurser som utbildningsprogrammet omfattar<br />
* Den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet<br />
* De krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningsprogrammet ([[särskild behörighet]])<br />
* När utbildningsplanen eller ändring av den ska börja gälla och de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs.<ref>http://www.suhf.se/web/Rekommendationer_om_kursplaner_utbildningsplaner_och_betygssystem.aspx</ref> <br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
<br />
<references></div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/Lokala_regelverkLokala regelverk2011-05-11T09:45:20Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>Lokala regelverk baserar sig på beslut i universitetsstyrelsen eller av rektor. ''Bindande'' lokala regelverk får bara finnas när myndigheten har stöd i lag eller förordning om att få skapa ytterligare bindande föreskrifter i frågor.<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
[[kategori:juridik]]<br />
{{stub}}</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/KursplanKursplan2011-05-11T09:44:46Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>[[Högskoleförordningen]] stadgar att det för en kurs skall finnas en kursplan. I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal [[högskolepoäng]], mål, krav på [[särskild behörighet]], formerna för bedömning av studenternas prestationer (anm. [[examination]]) och de övriga föreskrifter som behövs.<ref>6 kap. 14-15§§ Högskoleförordningen</ref><br />
<br />
==SUHFs rekommendationer==<br />
[[SUHF]] har kommit med följande rekommendationer<ref>http://www.suhf.se/web/Rekommendationer_om_kursplaner_utbildningsplaner_och_betygssystem.aspx</ref> för kursplaner:<br />
I kursplan ska anges:<br />
* Kursens benämning på såväl svenska som engelska<br />
* Kursens nivå på grund- eller avancerad nivå<br />
* Det antal högskolepoäng som kursen omfattar<br />
* Kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna för kandidat-, magister- eller masterexamen eller andra aktuella examina (jfr här SUHF:s Beteckningar för kursers tillhörighet till grundnivå eller avancerad nivå, plats i huvudområdets successiva fördjupning för generella examina (även kombinerade med yrkesexamina) och karaktär av examensarbete, i Rekommendationer för att underlätta studenters möjlighet till rörlighet mellan olika lärosäten i Sverige (dnr 08/025 )<br />
* Om kursen ingår i ett huvudområde och om så huvudområdets benämning<br />
* Kursens lärandemål<br />
* Det huvudsakliga innehållet i kursen<br />
* De krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till kursen (särskild behörighet)<br />
* Formerna för att bedöma studenternas prestationer<br />
* Det betygssystem som ska användas i den aktuella kursen<br />
* Om kursen är uppdelad i delar och att dessa delars omfattning anges i högskolepoäng<br />
* Om antalet tillfällen för prov och praktik eller motsvarande utbildningsperioder för att bli godkänd är begränsat<br />
* När kursplanen eller ändringen av den börjar gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs.<br />
<br />
En förteckning över den kurslitteratur eller övriga läromedel som ska användas kan, men behöver inte, ingå som en del av kursplanen, men bör alltid på lämpligt sätt redovisas i anslutning till kursplanen. Även andra väsentliga uppgifter om undervisning och examination bör redovisas på lämpligt sätt i anslutning till kursplanen.<br />
<br />
== Språk ==<br />
Kursplaner ska avfattas på svenska. Innehållet i en kursplan kan översättas till engelska.<br />
<br />
== Referenser ==<br />
<references /><br />
<br />
[[Kategori:Juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/OffentlighetsprincipenOffentlighetsprincipen2011-05-11T09:44:03Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>'''Offentlighetsprincipen''' består av principen att alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (och rätten att närvara vid domstolsförhandlingar och beslutande politiska sammanträden: förhandlingsoffentligheten). <br />
<br />
Riksdagens, regeringens och myndigheternas offentliga maktutövning ska ske under insyn och kontroll. Offentlighetsprincipen innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som är offentliga. <br />
<br />
Offentlighetsprincipen står inskriven i tryckfrihetsförordningen<ref>2 kap. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19490105.htm</ref> och innebär att var och en kan vända sig till en myndighet och begära ut en allmän handling, till exempel ett myndighetsbeslut.<br />
<br />
Den som begär ut en handling behöver inte säga sitt namn eller vad hon eller han ska använda handlingen till. <br />
<br />
== Vad är en allmän handling? ==<br />
En allmän handling kan vara en text, en bild, en bandinspelning, en film eller annan information som exempelvis har lagrats i en dator. En allmän handling ska ha kommit in till myndigheten eller ha upprättats där. Handlingen ska vara förvarad hos myndigheten. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Var och en ska kunna läsa dem. Handlingar i ärenden som ännu behandlas är ofta inte offentliga.<br />
<br />
== Vilka handlingar är inte offentliga? ==<br />
En del allmänna handlingar är hemliga och får inte lämnas ut. Handlingar kan hemligstämplas om de handlar om:<br />
* Rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation. <br />
* Rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik. <br />
* Myndigheternas verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn. <br />
* Intresset att förebygga eller beivra brott. <br />
* Det allmännas ekonomiska intresse. <br />
* Skyddet för enskilda medborgares personliga eller ekonomiska förhållanden. <br />
* Intresset att bevara djur- och växtarter.<br />
<br />
== Hur får jag ut en allmän handling? ==<br />
För att få ut en allmän handling ska du vända dig till den myndighet som förvarar handlingen. Du har rätt att ta del av handlingen hos myndigheten, och myndigheten ska utan onödiga dröjsmål lämna ut den.<br />
<br />
Du har också rätt att få en avskrift eller en kopia av handlingen mot att du betalar en avgift. Säger myndigheten nej till din begäran att få ta del av handlingen har du i regel rätt att få saken prövad av domstol, vanligen kammarrätten.<ref>http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____5595.aspx</ref><br />
<br />
== Referenser ==<br />
<references /><br />
<br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]</div>Fridahttp://wiki.sfs.se/wiki/StudentinflytandeStudentinflytande2011-05-11T09:43:31Z<p>Frida: </p>
<hr />
<div>I [[högskolelagen]] är studenternas rätt till inflytande över utbildningen inskriven. '''Studenterna har rätt till representation både i beredande och beslutande processer som rör utbildningen eller studenternas situation.'''<br />
<br />
===[[Högskolelagen]]===<br />
Kap 1<br />
* 4 a § Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Högskolelagen (2000:260).<br />
<br />
Kap 2<br />
* 7 § Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Högskolelagen (2010:701).<ref>http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.htm</ref><br />
<br />
===[[Högskoleförordningen]]===<br />
<br />
* 2:7 a § 2 st Studenterna har rätt att vara representerade med tre ledamöter i styrelsen.<br />
<br />
* 2:14 § I 2 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434) finns det en bestämmelse om studenternas rätt till representation när beslut fattas eller beredning sker.<br />
Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen.<br />
Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 § andra stycket högskolelagen, har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen.<br />
I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i första stycket. Förordning (2010:1064).<ref>http://www.google.com/search?q=h%C3%B6gskolef%C3%B6rordningen&rlz=1I7DBSE_sv&ie=UTF-8&oe=UTF-8&sourceid=ie7</ref><br />
<br />
===[[Studentrepresentant]]er===<br />
<br />
Från och med 1 januari 2011 har reglerna för studentrepresentation ändrats vad gäller antal studentrepresentanter. I propositionen ''En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor''(2009/10:149)<ref>http://www.sweden.gov.se/sb/d/12489/a/142310</ref> kan man läsa motiven till de förslag som antogs av riksdagen. En betydande förändring rör att det är möjligt att ha färre än tre studentrepresentanter. I propositionen framgår att huvudregeln dock fortfarande är att kravet på tre representanter för studenterna gäller. Utdrag ur propositionen: ”... bör möjligheten att ha färre än tre studentrepresentanter i grupper som omfattas av det ovan föreslagna kompetenskravet endast finnas i de fall då det motiveras av att gruppen är liten och tre studenter skulle utgöra en oproportionerligt stor del av det totala antalet ledamöter. I andra fall bör kravet på tre representanter för studenterna i dessa grupper gälla.” (s.40)<br />
<br />
Vidare skriver regeringen vidare i propositionen: "Enligt regeringens bedömning innebär den förändring av bestämmelserna kring studentrepresentation som beskrivs i detta avsnitt en anpassning till den föreslagna avregleringen av den interna organisationen, utan att minska studenternas möjligheter till inflytande. Regeringen förutsätter att universitet och högskolor även i fortsättningen tar ett aktivt ansvar för att bibehålla och utveckla studentinflytandet, oavsett vilken organisatorisk modell som lärosätet väljer. Som flera remissinstanser har påpekat ligger det i lärosätenas intresse och ansvar att främja en aktiv studentmedverkan i beslutsprocessen på lärosätets olika nivåer.<br />
<br />
För andra beslutande och beredande grupper än de som omfattas av kompetenskravet i den föreslagna 2 kap. 6 § andra stycket högskolelagen bör det inte föreskrivas ett minsta antal studentrepresentanter. Regeringen anser dock att det är angeläget att andelen studentrepresentanter även i sådana grupper inte i praktiken blir lägre än vad som är fallet i dag. Om beslut ska fattas eller beredning genomföras av en enda person, bör liksom i dag information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen". (s.40)<br />
<br />
===Framföra synpunkter i årsredovisningen===<br />
<br />
Regeringen har i propositionen ''Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan'' (1999/2000:28)<ref>http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GN0328</ref>, ofta kallad ”prop 28”, sagt att studentkårens erfarenheter och synpunkter framförda i direkt anslutning till högskolans årsredovisning, blir ett starkt instrument för att uttrycka studentkårens samlade syn på högskolans utveckling och resultat i de avseenden som är relevanta med avseende på årsredovisningen. Regeringen såg ett värde i att studentkåren som organisation har denna möjlighet. [[Högskolestyrelsen]] ska ansvara för att studentkårens eller studentkårernas synpunkter sänds in till regeringen samtidigt med årsredovisningen.<br />
<br />
I propositionen ”prop 28” skrev regeringen vidare att inflytandet varken kan eller bör utövas endast genom representanter i olika organ. Alla studenter har ett medansvar att påverka utbildningen genom förslag och konstruktiv kritik. Regeringen ansåg vidare att det är viktigt att universitet och högskolor uppmuntrar studenterna att engagera sig aktivt i undervisningen och i högskolans arbete i allmänhet. Det är högskolans ansvar att på ett tidigt stadium påtala för studenterna att högskoleutbildning kräver studenternas aktiva medverkan för att bli framgångsrik. <br />
<br />
===[[Studentkår]]en===<br />
<br />
Den 1 juli 2010 togs [[kårobligatoriet]] bort. En studentkår ska enligt de nya reglerna representera alla studenter inom sitt verksamhetsområde, oavsett om de är medlemmar i kåren eller inte. Det är högskolan som bestämmer vilken studentsammanslutning som får ställning som studentkår för ett visst verksamhetsområde. Den formella rätten till studentinflytande är dock densamma.<br />
<br />
===[[Kursvärdering|Kursvärderingar]]===<br />
Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Högskolan ska dessutom ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen i en kursvärdering. Kursvärderingarna ska sammanställas av högskolan. Högskolan ska även informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som kursvärderingarna leder fram till. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna<ref>http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/vanligafragorochsvar/studentinflytande.4.5593f6be118cbb45b1b8000120.html</ref>.<br />
<br />
{{Åsikt|<br />
SFS anser att ett starkt oberoende studentinflytande är viktigt för kvaliteten i utbildningen, den studiesociala miljön, studenternas rättigheter och som kritisk granskande av högskolans verksamhet. Denna centrala verksamhet är viktigt för samhället, högskolan och studenterna och detta måste värna och garanteras på alla lärosäten.}}<br />
<br />
<references><br />
<br />
<br />
[[kategori:juridik]]<br />
[[kategori:rättighetshunden]]<br />
<br />
<br />
<references></div>Frida