Stiftelsehögskola

Från SFS Wiki

(Skillnad mellan versioner)
Hoppa till: navigering, sök
(+struktur)
Rad 1: Rad 1:
 +
Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping ombildades till så kallade stiftelsehögskolor, dvs. [[enskilda utbildningsanordnare]] i form av stiftelser, år 1994. I propositionerna ''Universitet och högskolor – frihet för kvalitet''<ref>Proposition 1992/93:1</ref> och ''Om högskolor i stiftelseform – mångfald för kvalitet''<ref>Proposition 1992/93:231</ref> utvecklade den dåvarande regeringen motiven för stiftelsehögskolor, beskrev processen och föreslog nödvändiga ändringar av lagstiftningen, inklusive hur överföringen skulle finansieras. Det övergripande motivet för omvandling till stiftelsehögskolor angavs vara att det skulle bidra till en utveckling av den svenska högskolan och, i en förlängning, det svenska samhället. Mer specifikt såg regeringen att förekomsten av olika huvudmän skulle säkerställa universitetens och högskolornas frigörelse från statlig detaljstyrning.
-
Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping ombildades till så kallade stiftelsehögskolor, dvs. [[enskilda utbildningsanordnare]] i form av stiftelser, år 1994. I propositionerna Universitet och högskolor – frihet för kvalitet (prop. 1992/93:1) och Om högskolor i stiftelseform – mångfald för kvalitet (prop. 1992/93:231) utvecklade den dåvarande regeringen motiven för stiftelsehögskolor, beskrev processen och föreslog nödvändiga ändringar av lagstiftningen, inklusive hur överföringen skulle finansieras. Det övergripande motivet för omvandling till stiftelsehögskolor angavs vara att det skulle bidra till en utveckling av den svenska högskolan och, i en förlängning, det svenska samhället. Mer specifikt såg regeringen att förekomsten av olika huvudmän skulle säkerställa universitetens och högskolornas frigörelse från statlig detaljstyrning.
+
== Studentinflytande ==
 +
Högskoleverket menar att studenter hos enskilda utbildningsanordnare har rättsligt stöd för att hävda rätten till inflytande över utbildningen trots att de regler som finns för utformningen av utbildningen, [[studentinflytande]] m.m. i [[högskoleförordningen]], inte gäller för de enskilda utbildningsanordnarna.<ref name="HSVrapport">Högskoleverkets rapport: [http://www.hsv.se/download/18.5dc5cfca11dd92979c480001294/0837R.pdf Rättssäkerheten för studenter hos enskilda utbildnings-anordnare med examensrätt Rapport 2008:37]</ref>
-
===Studentinflytande===
+
== Studenternas rättssäkerhet ==
-
 
+
-
Högskoleverket menar att studenter hos enskilda utbildningsanordnare har rättsligt stöd för att hävda rätten till inflytande över utbildningen trots att de regler som finns för utformningen av utbildningen, [[studentinflytande]] m.m. i [[högskoleförordningen]], inte gäller för de enskilda utbildningsanordnarna.<ref>http://www.hsv.se/download/18.5dc5cfca11dd92979c480001294/0837R.pdf</ref>.
+
-
 
+
-
===Studenternas rättssäkerhet===
+
[[Högskoleverket]]s genomgång av möjligheterna för [[student]]erna att hävda sina rättigheter gentemot de enskilda utbildningsanordnarna har visat att studenterna i de flesta fall är hänvisade till civilrättsliga processer (vända sig till domstol på egen hand eller med hjälp av advokat) om man inte kan komma överens. Detta behöver inte innebära en sämre rättssäkerhet, men i praktiken kan det vara svårare för en student att väcka talan mot en högskola än att överklaga högskolans beslut till [[Överklagandenämnden för högskolan]] eller göra en anmälan till Högskoleverket, inte minst på grund av de kostnader som kan uppstå för studenten vid en civilrättslig process. Till detta kommer att studenterna ofta inte är medvetna om att det offentliga regelverket inte gäller för dem förrän de vänder sig till exempelvis Högskoleverket och då får veta att de regler de vill åberopa inte är tillämpliga på deras högskolor.
[[Högskoleverket]]s genomgång av möjligheterna för [[student]]erna att hävda sina rättigheter gentemot de enskilda utbildningsanordnarna har visat att studenterna i de flesta fall är hänvisade till civilrättsliga processer (vända sig till domstol på egen hand eller med hjälp av advokat) om man inte kan komma överens. Detta behöver inte innebära en sämre rättssäkerhet, men i praktiken kan det vara svårare för en student att väcka talan mot en högskola än att överklaga högskolans beslut till [[Överklagandenämnden för högskolan]] eller göra en anmälan till Högskoleverket, inte minst på grund av de kostnader som kan uppstå för studenten vid en civilrättslig process. Till detta kommer att studenterna ofta inte är medvetna om att det offentliga regelverket inte gäller för dem förrän de vänder sig till exempelvis Högskoleverket och då får veta att de regler de vill åberopa inte är tillämpliga på deras högskolor.
Den allmänna slutsatsen är därför att studenterna hos enskilda utbildningsanordnare har sämre rättsliga förutsättningar än studenter vid statliga högskolor att hävda sina rättigheter hos oberoende instanser utanför utbildningsanordnarna. Högskoleverket anser att studenter borde ha samma grundläggande rättsskydd oavsett om högskolan är offentlig eller enskild. Vidare är likabehandlingslagen (diskrimineringslagen från och med den 1 januari 2009) uttryckligen tillämplig, utom möjligheten att överklaga utbildningsanordnarens beslut till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH).
Den allmänna slutsatsen är därför att studenterna hos enskilda utbildningsanordnare har sämre rättsliga förutsättningar än studenter vid statliga högskolor att hävda sina rättigheter hos oberoende instanser utanför utbildningsanordnarna. Högskoleverket anser att studenter borde ha samma grundläggande rättsskydd oavsett om högskolan är offentlig eller enskild. Vidare är likabehandlingslagen (diskrimineringslagen från och med den 1 januari 2009) uttryckligen tillämplig, utom möjligheten att överklaga utbildningsanordnarens beslut till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH).
-
===Offentlighetsprincipen===
+
== Offentlighetsprincipen ==
-
 
+
Offentlighetsprincipen gäller för Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping samt, i begränsad omfattning, Handelshögskolan i Stockholm. Några villkor om insyn har dock inte ställts för de andra enskilda utbildningsanordnarna. Det betyder att deras studenter inte tillförsäkras någon möjlighet till insyn.<ref name="HSVrapport" />
-
Offentlighetsprincipen gäller för Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping samt, i begränsad omfattning, Handelshögskolan i Stockholm. Några villkor om insyn har dock inte ställts för de andra enskilda utbildningsanordnarna. Det betyder att deras studenter inte tillförsäkras någon möjlighet till insyn.<ref>http://www.hsv.se/download/18.5dc5cfca11dd92979c480001294/0837R.pdf</ref>
+
-
 
+
-
===Rekommenderad läsning===
+
-
[[HSV]]:s rapport: Rättssäkerheten för studenter hos enskilda utbildnings-anordnare med examensrätt Rapport 2008:37 R<ref>http://www.hsv.se/download/18.5dc5cfca11dd92979c480001294/0837R.pdf</ref>
+
-
+
== Rekommenderad läsning ==
-
Stiftelsehögskolereformen – en uppföljninghttp Rapport 2008:27 R<ref>http://www.hsv.se/download/18.6923699711a25cb275a80002376/0827R.pdf</ref>
+
[http://www.hsv.se/download/18.6923699711a25cb275a80002376/0827R.pdf Stiftelsehögskolereformen – en uppföljning Rapport 2008:27]
 +
== Referenser ==
<references/>
<references/>

Versionen från 10 maj 2011 kl. 18.50

Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping ombildades till så kallade stiftelsehögskolor, dvs. enskilda utbildningsanordnare i form av stiftelser, år 1994. I propositionerna Universitet och högskolor – frihet för kvalitet[1] och Om högskolor i stiftelseform – mångfald för kvalitet[2] utvecklade den dåvarande regeringen motiven för stiftelsehögskolor, beskrev processen och föreslog nödvändiga ändringar av lagstiftningen, inklusive hur överföringen skulle finansieras. Det övergripande motivet för omvandling till stiftelsehögskolor angavs vara att det skulle bidra till en utveckling av den svenska högskolan och, i en förlängning, det svenska samhället. Mer specifikt såg regeringen att förekomsten av olika huvudmän skulle säkerställa universitetens och högskolornas frigörelse från statlig detaljstyrning.

Innehåll

Studentinflytande

Högskoleverket menar att studenter hos enskilda utbildningsanordnare har rättsligt stöd för att hävda rätten till inflytande över utbildningen trots att de regler som finns för utformningen av utbildningen, studentinflytande m.m. i högskoleförordningen, inte gäller för de enskilda utbildningsanordnarna.[3]

Studenternas rättssäkerhet

Högskoleverkets genomgång av möjligheterna för studenterna att hävda sina rättigheter gentemot de enskilda utbildningsanordnarna har visat att studenterna i de flesta fall är hänvisade till civilrättsliga processer (vända sig till domstol på egen hand eller med hjälp av advokat) om man inte kan komma överens. Detta behöver inte innebära en sämre rättssäkerhet, men i praktiken kan det vara svårare för en student att väcka talan mot en högskola än att överklaga högskolans beslut till Överklagandenämnden för högskolan eller göra en anmälan till Högskoleverket, inte minst på grund av de kostnader som kan uppstå för studenten vid en civilrättslig process. Till detta kommer att studenterna ofta inte är medvetna om att det offentliga regelverket inte gäller för dem förrän de vänder sig till exempelvis Högskoleverket och då får veta att de regler de vill åberopa inte är tillämpliga på deras högskolor. Den allmänna slutsatsen är därför att studenterna hos enskilda utbildningsanordnare har sämre rättsliga förutsättningar än studenter vid statliga högskolor att hävda sina rättigheter hos oberoende instanser utanför utbildningsanordnarna. Högskoleverket anser att studenter borde ha samma grundläggande rättsskydd oavsett om högskolan är offentlig eller enskild. Vidare är likabehandlingslagen (diskrimineringslagen från och med den 1 januari 2009) uttryckligen tillämplig, utom möjligheten att överklaga utbildningsanordnarens beslut till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH).

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen gäller för Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping samt, i begränsad omfattning, Handelshögskolan i Stockholm. Några villkor om insyn har dock inte ställts för de andra enskilda utbildningsanordnarna. Det betyder att deras studenter inte tillförsäkras någon möjlighet till insyn.[3]

Rekommenderad läsning

Stiftelsehögskolereformen – en uppföljning Rapport 2008:27

Referenser

  1. Proposition 1992/93:1
  2. Proposition 1992/93:231
  3. 3,0 3,1 Högskoleverkets rapport: Rättssäkerheten för studenter hos enskilda utbildnings-anordnare med examensrätt Rapport 2008:37
Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda