Studentinflytande

Från SFS Wiki

Hoppa till: navigering, sök

I högskolelagen är studenternas rätt till inflytande över utbildningen inskriven. Studenterna har rätt till representation både i beredande och beslutande processer som rör utbildningen eller studenternas situation.

Innehåll

Högskolelagen

Högskoleförordningen

Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap. 6 § andra stycket högskolelagen, har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen. I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till representation för studenterna som avses i första stycket. Förordning (2010:1064).

Studentrepresentanter

Från och med 1 januari 2011 har reglerna för studentrepresentation ändrats vad gäller antal studentrepresentanter. I propositionen En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor[2] kan man läsa motiven till de förslag som antogs av riksdagen. En betydande förändring rör att det är möjligt att ha färre än tre studentrepresentanter. I propositionen framgår att huvudregeln dock fortfarande är att kravet på tre representanter för studenterna gäller. Utdrag ur propositionen: ”... bör möjligheten att ha färre än tre studentrepresentanter i grupper som omfattas av det ovan föreslagna kompetenskravet endast finnas i de fall då det motiveras av att gruppen är liten och tre studenter skulle utgöra en oproportionerligt stor del av det totala antalet ledamöter. I andra fall bör kravet på tre representanter för studenterna i dessa grupper gälla.” (s.40)

Vidare skriver regeringen vidare i propositionen: "Enligt regeringens bedömning innebär den förändring av bestämmelserna kring studentrepresentation som beskrivs i detta avsnitt en anpassning till den föreslagna avregleringen av den interna organisationen, utan att minska studenternas möjligheter till inflytande. Regeringen förutsätter att universitet och högskolor även i fortsättningen tar ett aktivt ansvar för att bibehålla och utveckla studentinflytandet, oavsett vilken organisatorisk modell som lärosätet väljer. Som flera remissinstanser har påpekat ligger det i lärosätenas intresse och ansvar att främja en aktiv studentmedverkan i beslutsprocessen på lärosätets olika nivåer.

För andra beslutande och beredande grupper än de som omfattas av kompetenskravet i den föreslagna 2 kap. 6 § andra stycket högskolelagen bör det inte föreskrivas ett minsta antal studentrepresentanter. Regeringen anser dock att det är angeläget att andelen studentrepresentanter även i sådana grupper inte i praktiken blir lägre än vad som är fallet i dag. Om beslut ska fattas eller beredning genomföras av en enda person, bör liksom i dag information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen". (s.40)

Lärosätets årsredovisning

Regeringen har i propositionen Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan[3], ofta kallad prop 28, sagt att studentkårens erfarenheter och synpunkter framförda i direkt anslutning till högskolans årsredovisning, blir ett starkt instrument för att uttrycka studentkårens samlade syn på högskolans utveckling och resultat i de avseenden som är relevanta med avseende på årsredovisningen. Regeringen såg ett värde i att studentkåren som organisation har denna möjlighet. Högskolestyrelsen ska ansvara för att studentkårens eller studentkårernas synpunkter sänds in till regeringen samtidigt med årsredovisningen.

I propositionen prop 28 skrev regeringen vidare att inflytandet varken kan eller bör utövas endast genom representanter i olika organ. Alla studenter har ett medansvar att påverka utbildningen genom förslag och konstruktiv kritik. Regeringen ansåg vidare att det är viktigt att universitet och högskolor uppmuntrar studenterna att engagera sig aktivt i undervisningen och i högskolans arbete i allmänhet. Det är högskolans ansvar att på ett tidigt stadium påtala för studenterna att högskoleutbildning kräver studenternas aktiva medverkan för att bli framgångsrik.

Studentkåren

Den 1 juli 2010 togs kårobligatoriet bort. En studentkår ska enligt de nya reglerna representera alla studenter inom sitt verksamhetsområde, oavsett om de är medlemmar i kåren eller inte. Det är högskolan som bestämmer vilken studentsammanslutning som får ställning som studentkår för ett visst verksamhetsområde. Den formella rätten till studentinflytande är dock densamma.

Kursvärderingar

Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Högskolan ska dessutom ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen i en kursvärdering. Kursvärderingarna ska sammanställas av högskolan. Högskolan ska även informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som kursvärderingarna leder fram till. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna[4].

SFS logo cmyk.jpg

SFS anser att ett starkt oberoende studentinflytande är viktigt för kvaliteten i utbildningen, den studiesociala miljön, studenternas rättigheter och som kritisk granskande av högskolans verksamhet. Denna centrala verksamhet är viktigt för samhället, högskolan och studenterna och detta måste värna och garanteras på alla lärosäten.

Se även SFS åsikter

Referenser

  1. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.htm
  2. http://www.sweden.gov.se/sb/d/12489/a/142310
  3. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GN0328
  4. http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/vanligafragorochsvar/studentinflytande.4.5593f6be118cbb45b1b8000120.html
Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda