Behörighet

Från SFS Wiki

(Omdirigerad från Särskild behörighet)
Hoppa till: navigering, sök

För att bli antagen till högre utbildning krävs vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning. Många utbildningar kräver ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet. Det finns även möjlighet att bli behörig genom prövning av så kallad reell kompetens.

Innehåll

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet har den som:

Grundläggande behörighet har även den som:

Grundläggande behörighet har även den som:

Dessutom har den grundläggande behörighet som fått intyg om grundläggande behörighet från folkhögskola. Genom reell kompetens kan även den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen anses ha grundläggande behörighet.

Övergångsregler

Sökande som före den 1 januari 2010 uppfyllde de dåvarande kraven för grundläggande behörighet kommer även i fortsättningen att vara behöriga. Det gäller även den som har ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och slutbetyg med reducerat program från gymnasieskolan.

Den så kallade 25:4-regeln används inte längre, men även för den finns det övergångsregler. Den som är född senast 1983 och som före den 1 juli 2008 hade kunskaper i svenska och engelska som motsvarade svenska B och engelska A samt 4 års arbetslivserfarenhet på minst halvtid har grundläggande behörighet till och med den 31 december 2011. Det innebär att man kan utnyttja denna behörighetsgrund om man söker till högskolan senast i april 2011, för att börja studera hösten 2011.

Särskild behörighet

För många utbildningar krävs ytterligare förkunskaper utöver grundläggande behörighet. För att vara behörig till en sådan utbildning ska man ha läst kurser som ger relevanta förkunskaper för just den utbildningen, och ha minst godkänt betyg i dem. Det kallas särskild behörighet. Den särskilda behörigheten anges vanligtvis som områdesbehörighet. De gäller för utbildningar på grundnivå som riktar sig till nybörjare. Det finns 17 olika områdesbehörigheter. Områdesbehörigheterna består av behörighetskurser och meritkurser. De meritkurser som ingår i områdesbehörigheter kallas områdeskurser, men det finns även generella meritkurser som inte är kopplade till områdesbehörigheterna, till exempel vissa kurser i språk och matematik.

Det finns även kurser och program på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare. Då kan de särskilda behörighetskraven vara kunskaper från kurser i gymnasieskolan och en eller flera högskolekurser eller andra för utbildningen relevanta krav. Vilka kurser som ingår i de olika områdesbehörigheterna och övrig info om reglerna kan läsas i Högskoleverkets föreskrifter om områdesbehörigheter. Högskolor med enskild huvudman behöver inte använda områdesbehörigheter. Det gäller i första hand Chalmers, Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm, men det är bara Handelshögskolan som avstår från att använda områdesbehörigheter.

Anpassad behörighet

Lärosätena har möjligheter att anpassa behörighetskurserna inom områdesbehörigheterna. Om det finns särskilda skäl kan de besluta om undantag från något eller några av behörighetskraven. De kan också höja kraven, efter tillstånd från Högskoleverket. Det är därför viktigt att alltid kontrollera respektive lärosätes krav för en viss kurs eller ett visst program och inte bara informera sig om kraven i områdesbehörigheterna. Lärosätena kan inte påverka områdeskurserna i områdesbehörigheterna, utan de kvarstår alltid som i föreskriften. Områdeskurserna i områdesbehörigheterna gäller alltså alltid när det krävs särskild behörighet för en utbildning även om lärosätet sänkt behörighetskraven.

Reell kompetens

En sökande kan räknas som behörig trots att han eller hon inte uppfyller de formella behörighetskraven. Detta kan ske om universitetet eller högskolan bedömer att den sökande kan tillgodogöra sig utbildningen med hjälp av tidigare kunskaper och erfarenheter. Den sökande anses då ha så kallad reell kompetens. Reell kompetens handlar bara om behörighet. Många sökande som förklarats behöriga genom reell kompetens saknar betygsmeritvärde och då kan det vara viktigt att göra högskoleprovet för att kunna delta i ett eventuellt urval.

Yrkesutbildningar

För utbildningar som leder till yrkesexamen är det Högskoleverket som har beslutat vilka områdesbehörigheter som ska finnas och som fastställer vilken områdesbehörighet som ska användas för utbildningar som leder till yrkesexamen. För civilingenjörsutbildningar finns det två områdesbehörigheter och för lärarutbildningar finns det sex stycken. Vilken av dessa som används avgörs av högskolan. För kurser och program som inte leder till yrkesexamen väljer universiteten och högskolorna vilka områdesbehörigheter de vill använda.

Lärarutbildningen

På grund av att dagens lärarutbildning görs om till höstterminen 2011, och ersätts av fyra nya lärarexamina, har Högskoleverket tagit fram nya områdesbehörigheter för förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildningen. Högskoleverket har också tagit fram särskilda behörighetskrav för yrkeslärarutbildningen, i fråga om relevanta yrkeskunskaper. För att bedömningarna av de sökandes yrkeskunskaper i ett undervisningsämne ska bli likvärdiga uttrycks dessa i form av kunskapskriterier.

Externa länkar

Behörighet på HSV.se

Den här sidan saknar bra källhänvisningar.
Personliga verktyg
Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda